De olika epokerna finns dokumenterade i Hallandspostens arkiv. I bildspelet ovan kan du följa med på turerna och tidsresan. 

Barnfamiljen känner sig inte trygg på Spenshult 

Migrationsverket kritiseras efter flytt av barnfamiljer

Jonna Nilsson

Spenshult i Halmstad – i bilder

Spenshults historia – i bilder

”Statens tuberkolossanatorium å Spenshult är nu i det allra närmaste färdigt. Det enda som återstår är några kompletterande penseldrag här och där i huvudbyggnaden. Den förste april komma patienterna, och då skall allt, från det största till det minsta, vara klappat och klart”, skrev Hallandsposten 1913. 

Sanatoriumet byggdes mellan 1911 och 1913. Huvudbyggnaden ritades av den kände arkitekten Ivar Tengbom. Hans kanske mest kända verk är Stockholms konserthus.

Så här såg personalstyrkan ut 1913, samma år som det nybyggda sanatoriet öppnade. 

Så här såg det ut på Spenshult under sanatorietiden. Den här bilden är från 1915, och visar en patientsal. 

Tuberkolosen slutade vara en folksjukdom och 1953 blev Spenshult istället ett reumatikersjukhus. Flera tillbyggnader gjordes. Så här skrev Hallandsposten den 15 augusti 1953: ”Just nu lägges sista handen vid Spenshults ombyggnad till reumatikersjukhus, landets första i sitt slag, och de många yrkesmännen är i febril verksamhet för att få allt klart till 24 augusti ”.

Hallandshertigen prins Bertil inveg Spenshult reumatikersjukhus. I Hallandsposten den 21 september 1953 beskrev man hur man vid invigningstalen betonade att man då lämnade historien - och tuberkulosen - och blickade framåt. ”En för bara några decennier sedan svår folksjukdom är nu i det närmaste besegrad och nu gäller det att ta upp kampen mot en ny - det var det genomgående temat i de tal som hölls vid invigningen”, skrev Hallandsposten. Man fortsatte: ”Vården av reumatiskt sjuka har länge varit eftersatt men invigningen av Spenshult som landets första reumatikersjukhus betecknar en milstolpe på vägen och ett viktigt led i bekämpandet av folkgisslet reumatismen”. 

2006 hade Spenshult reumatikersjukhus hamnat i ekonomiska problem. ”Trots stora neddragningar har Spenshults reumatikersjukhus fortfarande stora ekonomiska problem. Redan i juni förra året diskuterades försäljning av hela eller delar av sjukhuset. Eventuellt kan det bli tal om att få in andra intressenter i verksamheten”, skrev Hallandsposten då. 

Senare samma år stod det klart att det blev nya huvudägare i Spenshult. ”Reumatikerförbundet, som hittills stått som ensam ägare till sjukhuset, har en tid haft planer på en försäljning och nu står det klart att danska vårdbolaget Transmedica A/S blir ny huvudägare med 75 procent av aktiekapitalet” skrev Hallandsposten 2006.

”Köpet innebär nya satsningar på reumatisk kirurgi med en investering på 20 miljoner kronor i nya operationssalar” skrev Hallandsposten 2006.

Bert Karlsson var spekulant när det stod klart att reumatikerverksamheten skulle flytta från Spenshult och att det eventuellt kunde bli ett asylboende där istället. Nyheten kom i början av 2014.

Sjukhuset skulle ut till försäljning, och värdet uppskattades till 256 miljoner kronor, enligt uppgifter till HP. 

Även om det fanns en del positiva röster om flytten fanns det också en del oro. I maj 2014 skrev Hallandsposten att ”Spenshult har förändrat många reumatikers vardag i grunden. Hit kommer man med rullator eller rullstol - men går hem. Nu är patienterna fyllda av oro inför att sjukhuset ska bort.”

Hallandsposten besökte Spenshult efter beskedet om att verksamheten skulle flytta. ”Det är rena Titanicstämningen här”, beskrev en av de berörda. 

Och sen återkom rubrikerna om Bert Karlsson, som ville driva asylboende på Spenshult.

”Förra gången det var aktuellt för Sverige att ta emot lika många flyktingar som nu var 1992”, konstaterad HP 2014, och berättade vidare om att Bert Karlsson i en skrivelse till Migrationsverket angett att han kunde driva verksamhet i tidigare sjukhuslokaler utanför Halmstad. Hallandsposten berättade också att Bert Karlssons företag hade lämnat in en ansökan om att driva asylboende på Spenshult. 

”Bert Karlsson är på krigsstigen. Han anser sig snuvad på att få starta asylboende på Spenshult. ’Gör de inte som vi sagt stämmer jag dem’”, skrev Hallandsposten den 26 september 2014. Turerna kring vem som skulle driva ett eventuellt asylboende 

Under tiden rubrikerna om Bert Karlsson fortsatte tömdes Spenshult tidigare verksamhet. I oktober 2014 skrev Hallandsposten om Göran Idofsson, som hade jobbat på Spenshult i 52 år: ”Nu får Göran Idoffsson tömma byggnaderna och bomma igen, efter ett halvt sekel”, skrev tidningen.

”Migrationsverket har beslutat att öppna ett av Sveriges största asylboenden på Spenshults sjukhus. Upp till 700 platser ska erbjudas, samtidigt som Migrationsverket öppnar upp ett lokalt kontor på området” skrev Hallandsposten i februari 2015. Det stod då klart att Migrationsverket tecknat ett sexårigt avtal med Transmedica A/S om att hyra in sig i Spenshults lokaler. 

Att Migrationsverket beslutade att driva asylboendet i egen regi blev billigare för skattebetalarna än att Bert Karlsson skulle driva verksamheten, berättade HP i februari 2015.

Men det skulle dröja lite innan verksamheten kunde komma igång. Bland annat behövde en busshållsplats flyttas för att säkra trafiksäkerheten. 

”Efter många turer är Spenshult snart redo att ta klivet från anrikt reumatikersjukhus till ett av landets största asylboenden. I måndags kunde Migrationsverkets medarbetare flytta in”, skrev Hallandsposten i september 2016. Det skulle dröja ytterligare någon månad innan de asylsökande kunde flytta in.

”Slutbadat. Reumatikersjukhusets simbassänger har byggts om till kontor för Migrationsverkets 40-tal medarbetare”, löd bildtexten till det här fotot från september 2016.

Busshållplatsen vid den hårt trafikerade väg 26 hade dessutom flyttats till Spenshults entré. 

”Spenshult blir också ny hemvist för en mottagningsenhet för alla asylsökande i södra Halland”, berättade HP.

”Migrationsverkets medarbetare blev först med att flytta in på Spenshult. Först i november räknar man med att ta emot de första asylsökande”, berättade HP vidare.

Den här bilden är från den gamla överläkarevillan, som hade gjorts om för att ta emot asylsökande. Rummet på bilden hade plats för sex personer och var tänkt att husera större familjer. 

Så i december 2016 kunde de första asylsökande flytta in på Spenshult. Hallandsposten skrev att: ”Väntan har varit, och är fortfarande, lång. Både för Migrationsverket som äntligen vill komma igång på riktigt med Spenshult och för alla de människor som kommit för att starta om sitt liv.”

Att inflytten drog ut på tiden kostade pengar. Hallandsposten berättade att hyran för Spenshult var 25 miljoner kronor om året, och Migrationsverket hade hyrt lokalerna i två år innan de första asylsökande kunde flytta in.