Om några år kommer Stora torg att omvandlas eftersom taket till Torggaraget ska renoveras. En arkitekttävling kommer troligen att utlysas och Halmstadborna ska också få möjlighet att komma med förslag och synpunkter – så därför finns det anledning att repetera en del av Stora torgs historia.
Det ursprungliga, medeltida torget var långsmalt och betydligt mindre, högst 25 procent av det nuvarande. Det låg längs nuvarande Storgatan. Stadsrättigheter betydde handelsrättigheter vilket inte fanns på landsbygden. Därför åkte bönderna in till staden för att bland annat på torget sälja det som de hade producerat på sina gårdar.
Ny stad innanför murarna
I början av 1600-talet byggde Christian IV en stark fästning runt Halmstad. 1619 utbröt en omfattande stadsbrand som utplånade den medeltida staden. Christian IV engagerade då en nederländsk fortifikationsofficer, Abraham de la Haye, för att rita en ny stad innanför befästningsmurarna. Då skapades med något undantag det kvarters- och gatunät som vi dag ser i Halmstads centrum. Gatorna byggdes raka och breda samtidigt som kvarteren blev rektangulära.
Det var då det nuvarande mycket stora torget skapades. Det hade inte enbart planerats för handel utan var också en uppställningsplats för soldater och materiel i händelse av krig. Från torget kunde soldaterna enkelt via de breda gatorna nå sina posteringar på befästningen.
När befästningen revs och Halmstads garnison lades ner på 1700-talet förlorade torget sin militära betydelse. På 1800-talet då Halmstad växte ökade handeln på torget. Lilla torg skapades efter mitten på 1800-talet för att ta hand om häst- och kreaturshandeln. Det var då det centrala torget började kallas Stora torg.
Tävling för att göra torget vackrare
Under 1800-talet uppstod en diskussion om att Stora torg hade en tråkig utformning och inte var speciellt vackert. En brunn mitt på torget tillsammans med en staty skulle göra torget finare. Brunnen var viktig för hästarna som behövde kunna dricka vatten.
Runt 1900 genomfördes två tävlingar för att få fram det bästa förslaget till hur en sådan här vattenbrunn skulle utformas, i praktiken en bassäng med en skulptur. Av olika skäl genomfördes inte något av de vinnande förslagen.
En köpman i spannmålsbranschen, Jacob Jacobsson, hade sitt kontor vid torgets östra sida. Han var förmögen och donerade 70 000 kronor till en brunn med staty på torget. Borgmästaren Georg Bissmark vände sig runt 1920 till Carl Milles och bad honom att skapa ett förslag till en utsmyckning av Stora torg. Det blev statygruppen Europa och tjuren. Finansiären Jakobsson var inte helt nöjd. Han befarade att Halmstadborna inte skulle förstå historien om hur den grekiske guden Zeus kom vandrade på en strand och mötte kungadottern Europa. Han blev våldsamt förälskad i henne, omvandlade sig till en vit tjur, förförde henne och kastade upp henne på sin rygg och simmade till Kreta. Fanns det inte någon enklare och mer känd historia?
Mycket rabalder om Milles staty
På torgets västra sida bodde den färgstarke läkaren Viktor Berglund. Han gillade inte alls Milles val av motiv och uttryckte sig så aggressivt att Milles vid ett besök i Halmstad inte vågade ta med en vaxmodell av statyn. Han var rädd för att Berglund i vredesmod skulle förstöra modellen. Även stadsarkitekten Sven Gratz var negativ.
Hur som helst så fick Carl Milles skapa Europa och tjuren till Stora torg. En regnig novemberdag 1926 invigdes den och Stora torg hade blivit en betydligt vackrare plats. Under 1930- och 1940-talen var statygruppen det vanligaste motivet på stadens vykort och Halmstadborna kom att älska den.
När statyn planerades valde Milles att omge den med pilträd. Dessa växte sig snabbt höga och då ångrade Milles sin utformning av miljön. Han ansåg att träden skymde statygruppen som i grönskan blev allt för ”mysig”. En sådan här statygrupp, menade Milles, skulle stå mot sten, vara fullt synlig och skapa ett monumentalt intryck. Inget mys således. Halmstadborna älskade däremot pilträden. Varma sommardagar satt de gärna i den svala skuggan under dem, hörde fontänens vatten porla och njöt av Halmstads vackra centrum.
1951 planerade staden att bygga en busscentral på Stora torgs västra sida. Här skulle man bygga en refug som bussarna skulle avgå ifrån, samt en kiosk. Planerarna ansåg då att Europa och tjuren stod i vägen och ville flytta statygruppen från dess centrala position några tiotal meter åt öster. Milles fick reda på detta och protesterade kraftfullt. Busscentralen byggdes men staden lät statygruppen stå kvar på sin ursprungliga plats.
Många kände att det Halmstad som de hade känt, höll på att försvinna.
Under första delen av 1960-talet planerade staden för att varuhusen skulle etablera sig i centrum. Då behövdes många fler parkeringsplatser och man beslutade att bygga ett garage under Stora torg. Arbetena påbörjades under 1965 med att Europa och tjuren togs bort och de höga pilarna sågades ner. Då sörjde Halmstadborna och nästan för första gången väcktes protester över den så kallade ”saneringen” av stadens gamla bebyggelse. Många kände att det Halmstad som de hade känt, höll på att försvinna.
1966 var Torggaraget färdigbyggt och Europa och tjuren kunde återta sin plats mitt på torget. Pilträden kom dock inte tillbaka i sin forna prakt. Det var för lite jord mellan torgets yta och garagets tak för att några träd skulle kunna växa sig stora.
Nu är det alltså dags för en översyn av hela Stora Torg. Det samhälle och den stad som vi hade på 1960-talet finns inte längre. Stora torg behöver återställas som stadens främsta mötesplats. Dagens arkitektur betonar sociala och gröna värden. Ännu mindre än för hundra år sedan accepterar vi i dag stora stenytor. Miljön ska vara vacker och inbjudande, kanske rent av mysig. Växtligheten bör dock utformas så att den inte stör sikten över Europa och tjuren, som tydligt bör få träda fram och sätta sin prägel på torget på det sätt som Carl Milles önskade.
En vy som skänker monumentalitet
Stora torgs attraktionsvärde jämfört med andra platser i Halmstad är dess kulturhistoriska arv. Det manifesteras tydligt på torgets södra sida med den medeltida katedralen, det så kallade Tre hjärtan-huset från 1700-talet och det modernt, funktionalistiskt utformade Rådhuset från 1930-talet. Det här är en av de mest levande och vackra husraderna som kan ses vid ett svenskt torg. Siktlinjerna från Europa och tjuren över den södra sidan av torget får inte skymmas vid en kommande ombyggnad. Den här vyn skänker både Stora torg och Europa och tjuren den monumentalitet som Carl Milles tyckte var så viktig.
Läs också:
