Tiotusentals människor flyr delstaten Rakhine efter att våldet trappats upp. Men vid gränsen till Bangladesh tar det stopp. Landet tänker inte släppa in fler flyktingar.
Tiotusentals människor flyr delstaten Rakhine efter att våldet trappats upp. Men vid gränsen till Bangladesh tar det stopp. Landet tänker inte släppa in fler flyktingar.

Tiotusentals muslimer flyr våldsamt Burma

Nya våldsamheter har blossat upp i Burma. Tiotusentals från den utsatta muslimska minoritetsgruppen rohingya flyr landet. Situationen är desperat, enligt bedömare – men grannlandet Bangladesh vägrar ta emot fler flyktingar.

ANNONS
|

Över 18500 människor från den muslimska minoritetsgruppen rohingya har flytt Burma och korsat gränsen över till Bangladesh de senaste sex dagarna, enligt den Internationella migrationsorganisationen (IOM). Minst 4000 människor är fast vid gränsen, enligt nyhetsbyrån Reuters.

- Det finns redan stora flyktingläger med rohingya i Bangladesh och de vill inte ta emot fler. Flyktingarna sitter i princip fängslade vid gränsen, säger Frida Perjus, Burmahandläggare vid Olof Palmes internationella center.

ANNONS

"Svälter ihjäl"

Eskaleringen av den redan våldsamma konflikten i den burmesiska delstaten Rakhine påbörjades i fredags. Gerillarörelsen Arakan Rohingyas räddningsarmé attackerade då ett 30-tal polisposteringar och militärbaser. Minst 110 personer har dödats.

- Man har hindrat hjälparbetare från att ta sig dit och folk dör. De svälter ihjäl. I en sådan situation är det lätt att det bildas grupper som tar till våld och vapen. Som svar på det har den burmesiska militären också gett sig på rohingyas civilbefolkning med kvinnor och barn. Det är människor som blivit slaktade på båda sidorna, säger Frida Perjus.

Ledaren passiv

I Burma ses folkgruppen rohingya som illegala invandrare och FN har kallat förföljelserna för en "medveten etnisk rensning".

Landets valda ledare Aung San Suu Kyi har kritiserats för sin passivitet, men hennes händer är bakbundna av militären som fortfarande har rejäl politisk makt, enligt Perjus.

- Det är inte parlamentet som styr över militären utan snarare tvärtom. Suu Kyi måste anpassa sig till militären som gynnas av att det finns etniska konflikter, eftersom det ger den legitimitet, säger hon.

ANNONS
TT

Fakta: Instängda i läger

Förtrycket av rohingya och övergreppen är omfattande och har väckt stor uppmärksamhet. Folkgruppen är mycket illa sedd i Burma och konflikten skärptes 2016 efter gerillaöverfall på polisstationer.

Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av Burmas etniska minoriteter. I dag klassas folkgruppen inte som medborgare.

Muslimer har levt i området Rakhine i västra Burma under lång tid. Men cirka 1,5 miljoner rohingya har på grund av förföljelse tvingats lämna sina hem sedan Burma blev självständigt 1948.

Folkgruppen lever bland annat även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

I dag lever majoriteten av rohingya, cirka en miljon människor, i västra Burma och mer än 120000 personer hålls instängda i läger med bristande sjukvård och knapp tillgång på mat.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazeera

ANNONS