Redan i Clintons historiska tal på Demokraternas konvent, där hon accepterade kandidaturen, fanns en försmak av höstens retorik.
- Tro inte på någon som säger: "Jag kan fixa det på egen hand", sade hon med en grimas om Donald Trump som hon kritiserade som en säkerhetspolitiskt farlig person, en söderdelare och en som är farlig att anförtro landets kärnvapen till.
Trump å sin sida har hela sommaren kallat henne för "ohederliga Hillary" (crooked Hillary). Han har lovat att i höst ta upp Clintons ja-röst till Irakkriget, hennes kopplingar till storbankerna på Wall street och expresident Bill Clintons otrohetsaffär. Där exutrikesministern Clinton ofta beskrivs som påläst och sakfrågeorienterad ses Trump allmänt som en oförutsägbar politiker, som inte drar sig för att förolämpa via Twitter. Men hans anhängare anser att han förstår deras värld och att enbart en entreprenör som Trump kan göra USA "stort" igen.
Olika syn på USA
Mycket talar för återkommande sammandrabbningar under valrörelsen. Ideologiskt är Clinton och Trump väldigt olika, liksom den världsuppfattning de förmedlar: Isolationistiske Trump har en mörk bild av ett USA präglat av fattigdom och brottslighet. Alliansbyggaren Clinton målar en positiv bild och sätter en ambitiös agenda.
Författaren och The Nation-skribenten John Nicols, som TT möter på Demokraternas konvent, säger att amerikaner i allmänhet är väldigt osäkra på framtiden, mitt i den pågående digitaliserings- och automatiseringsrevolutionen. Det ger Donald Trump en möjlighet att säga: Jag tar er tillbaka till tiden innan allt startade.
- Demokraterna måste ha en idé om vart man är på väg som är lika lockande... För Clinton är nyckeln att få människor att känna entusiasm för henne, konstaterar Nicols.
Han spår att Trump kommer att fortsätta att vara en aggressiv, bombastisk kandidat.
- Clinton kan aldrig erbjuda lika mycket ilska som Trump så hon måste locka med något annorlunda. Kompetens och kanske en progressiv vision, resonerar han.
Mer autentisk
På scenen på konventet var det den – förvisso glädjestrålande – men också pålästa, reformspäckade Clinton som mötte åhörarna. Det verkar ha gått hem.
- När man hör henne "live" så framstår hon som mycket mer autentisk än på tv. Om hon ger sig ut i Amerika och pratar med folk och håller valmöten så har hon en bra chans att vinna, säger Darrell Bouldin, demokratisk konventdelegat från Tennesse.
Mellan raderna berör Bouldin det ingen vill säga; att Clinton liksom Trump har rekordlåga popularitetssiffror för en nyutsedd presidentkandidat. Enligt en färsk Gallupmätning har 58 procent av väljarna en ofördelaktig bild av såväl republikanen som demokraten, skriver tidningen USA Today. Samtidigt är opinionsläget mellan de två kandidaterna mycket jämt, vilket banar väg för hätsk retorik i höst.
Fakta: Opinionsläget i USA
I nuläget säger sig 45,6 procent av USA:s väljare stödja Republikanernas Donald Trump och 44,7 procent Demokraternas Hillary Clinton, enligt ett genomsnitt av aktuella mätningar.
Clinton har dock ett övertag i fler av de viktiga så kallade vågmästardelstaterna, där det står och väger mellan demokratisk och republikansk majoritet. För att vinna valet krävs minst 270 så kallade elektorsröster. I nuläget beräknas Clinton ha stöd av 202 och Trump 164. När det gäller 165 elektorsröster anses opinionsläget vara för jämt för att kunna avgöra.
Under primärvalen fick Hillary Clinton totalt 16,2 miljoner röster. Donald Trump fick 13.3 miljoner röster.
Källa: Real Clear Politics sammanställning av aktuella opinionsmätningar
Fakta: Republikanernas Donald Trump
Född 1946 i Queens i New York. Har en ekonomexamen med inriktning på fastigheter från University of Pennsylvania. Har byggt ett fastighetsimperium med fokus på bland annat hotell.
Kontroversiell miljardär och tv-personlighet (bland annat i dokusåpan "The Apprentice"). Äger golfbanor och medieproduktionsbolag. Har skrivit ett 15-tal böcker och har en Walk of Fame-stjärna i Hollywood.
Fembarnspappa som är inne på sitt tredje äktenskap. Har varit gift med slovenskamerikanska Melania Trump sedan 2005.
Offentliggjorde sin satsning på Vita huset i juni i fjol. Utsågs till presidentkandidat på Republikanernas konvent i Ohio.
Säger sig ha omfattande idéer för USA:s ekonomi och arbetsmarknad. Vill bygga en mur mot Mexiko för att få bukt med illegal invandring och har sagt sig vilja införa ett tillfälligt inresestopp för muslimer. Vill skydda rätten att bära vapen.
Fakta: Demokraternas Hillary Clinton
Född i Chicago i Illinois 1947, uppvuxen i Park Ridge. Har en juristexamen från Yale University och engagerade sig tidigt för utsatta kvinnor och barn.
Vid Yale mötte hon sin make Bill Clinton. De flyttade till Arkansas och blev delstatens guvernörspar. De har ett barn, dottern Chelsea. På Twitter har Hillary Clinton bland annat presenterat sig som mormor, hårikon och byxdressälskare.
Var landets första dam 1993-2001, då maken Bill var president.
Blev delstaten New Yorks senator 2000.
Ställde upp i presidentvalet 2008, men förlorade kampen om Demokraternas nominering till Barack Obama. Som president utsåg Obama henne till utrikesminister, en post hon hade fram till 2013.
Beskriver sig som en kämpe för medelklassen. Vill införa tolv veckors sjuk- eller föräldraledighet, höjd minimilön, klimatsatsningar och skärpta vapenlagar. Stödjer Obamas omtvistade sjukförsäkringsreform.
Källor: Kandidaternas hemsidor, amerikanska medier med flera
