Den varma sommaren 2018 blev på många sätt en väckarklocka kring hur klimatförändringens effekter redan nu slår mot Sverige. Bland annat dog omkring 700 personer fler än under en vanlig sommar.
Just värmeböljor lyfts fram som det största klimathotet mot svenskarnas hälsa i en ny risk‐ och sårbarhetsanalys från Folkhälsomyndigheten. Konsekvenserna av ihållande perioder med högre temperaturer kan bli allt från milda till för tidig död.
– Den största riskgruppen är äldre och vi har en åldrande befolkning. Vi har också en bebyggelse anpassad till ett kallt klimat, vilket gör att risken för höga inomhustemperaturer ökar, säger enhetschef Karin Ljung Björklund.
– Dessutom inträffar värmeböljor ofta under semestertid, vilket betyder att belastningen på vård och omsorg kan vara väldigt hög samtidigt som ordinarie personal inte är på plats. Det är många olika faktorer som bidrar.
14 hälsorisker
Folkhälsomyndigheten har bedömt 14 hälsorisker kopplade till klimatförändringarna i Sverige. Bland dem som har hög sannolikhet att inträffa finns översvämningar som kan förorena dricksvatten, en längre pollensäsong och skogsbränder som kan medföra olyckor och astma. Däremot väntas inte mygg- och gnagarburna infektioner ge betydande hälsokonsekvenser de närmaste fem åren.
Men det är inte bara sådant som ökad risk för smittspridning, fler fall av fästingburna sjukdomar och sämre vattenkvalitet som beskrivs som möjliga hälsoproblem.
De varmare och kortare vintrarna kan påverka landskap, ekosystem och infrastruktur anpassade till ett kallare klimat, vilket väntas få negativa konsekvenser för den psykiska hälsan längre norrut i Sverige – i synnerhet hos samerna.
– Risken med varmare vintrar är att näringar eller levnadssätt som är beroende av kalla vintrar kommer att påverkas. Förändringar i livsvillkor är påfrestande för den psykiska hälsan, säger Karin Ljung Björklund.
Finns vinster
För att tackla klimatförändringens hälsoeffekter ser Folkhälsomyndigheten ett behov av stärkta åtgärder inom såväl hälso- och sjukvård som inom andra sektorer.
– Hälsa är en oerhört viktig aspekt i klimatarbetet, säger Ljung Björklund.
– Det finns många synergier i klimatanpassningsarbetet kopplat till hälsa, som grönska i urban planering. Att man kan se vinsterna med omställningen, att den kan bidra till bättre hälsa och ökad jämlikhet.
Fakta: Hälsoriskerna i fallande ordning
1. Värmeböljor: Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare Sverige, vilket kan orsaka olika hälsoproblem.
2. Pollenallergier: Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling.
3. Fästingburna infektioner: Kortare, mildare vintrar och tidiga varma vårar ökar fästingarnas utbredning, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.
4. Luftföroreningar: Klimatförändringen påverkar förekomst och spridning av luftföroreningar. Kan orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar.
5. Skogsbränder: Risk för fler och mer omfattande skogsbränder. Kan medföra olyckor, akuta andningsbesvär och astma.
6. Översvämningar: Väntas bli vanligare på grund av högre havsnivå och mer nederbörd. Kan förorena dricksvatten och sprida smittämnen.
7. Vattenburen smitta: Högre temperatur i sjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar.
8. Ras och skred: Förändrad nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för olyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska- eller smittämnen.
9. Livsmedelsburen smitta: Risken kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.
10. Torka: Kan leda till sämre vattenkvalitet med mag‐ och tarminfektioner, genom ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.
11. Dricksvattenpåverkan: Förändrade nederbördsmönster, mer frekventa extremväder och stigande hav kan påverka dricksvattenkvaliteten.
12. Varmare vintrar: Varmare, kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa, särskilt i norr.
13. Gnagarburna infektioner: Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.
14. Myggburna infektioner: Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.
Källa: Folkhälsomyndigheten