Påfyllning av köldmediet R-22 i en luftkonditioneringsapparat i Lagos. Arkivbild.
Påfyllning av köldmediet R-22 i en luftkonditioneringsapparat i Lagos. Arkivbild. Bild: Sunday Alamba/AP/TT

Jakt på svalka kan bli ond cirkel

Efterfrågan på luftkonditionering ökar lavinartat i världen i extremvärmens spår.
Men planeten riskerar att värmas upp ytterligare av just energislukande teknologi, varnar FN:s miljöprogram UNEP – som manar till mer hållbara lösningar som träd eller bättre isolerade hus.

ANNONS
|

När termometern närmar sig 50 grader går ingen som inte behöver ut i ökenstaden Dubai. "Vi lever våra liv inomhus, hemma och i gallerior. Allt är luftkonditionerat", sade en emiratisk hemmafru, som brukar fly till Thailand för svalka, till TT förra året.

Allt mer extrema och frekventa värmeböljor till följd av klimatförändringarna ökar behovet av kylning i världen.

Runt 3,5 miljarder människor beräknas leva i klimat som definieras som "varma", majoriteten i utvecklingsländer där tillgången på svalka är begränsad. Det gäller såväl luftkonditionering som mer lågteknologiska lösningar som isolering av byggnader.

Farlig värme

Värmen är farlig, i synnerhet för sårbara grupper som äldre, barn och sjuka – samtidigt som bristande tillgång på kylning gör det svårt att lagra ömtåliga och livräddande vaccin och förvara mat på ett sätt som gör att den inte blir dålig och måste slängas.

ANNONS

Utvecklingsländernas behov av kyllösningar är akut, understryker FN:s miljöprogram UNEP i en ny rapport tillsammans med Internationella finansieringsbolaget IFC. Men kylutrustning kräver energi – vilket gör att den växande efterfrågan riskerar att öka utsläppen av klimatskadliga växthusgaser.

Marknaden för kyllösningar i utvecklingsekonomier bedöms växa från runt 300 miljarder dollar till minst 600 miljarder dollar per år till 2050, enligt rapporten. Snabbast tillväxt väntas i Afrika och Sydasien.

Utvecklingsekonomier står för två tredjedelar av utsläppen som kopplas till kylning i världen. Men de utsläppen kan minskas med nästan hälften till 2050 – om lösningarna bara är hållbara, enligt rapporten. Med det avses teknologier som är tillgängliga, prisvärda och skalbara och som orsakar minimal påverkan på människor och miljö.

Träd och svala ytor

Det kan handla om passiva strategier för att öka den termiska komforten inomhus, genom exempelvis isolering eller val av material som reflekterar bort solljus, eller utomhus genom naturbaserade lösningar som träd och svala ytor.

Vid aktiv kylning bör utrustningen vara energieffektiv och fri från HFC-köldmedier som bidrar till den globala uppvärmningen.

– Vi måste undvika att skapa en ond cirkel genom att möta efterfrågan på nedkylning genom lösningar som ytterligare värmer upp planeten, säger UNEP-chefen Inger Andersen i en kommentar.

ANNONS