Trots att smittspridningen av coronaviruset fortsätter att öka kraftigt i Sverige och nu är bland den allra högsta per capita i hela Europa enligt statistik från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC, kommer inga hårdare restriktioner att införas. Det beskedet gav statsepidemiologen Anders Tegnell tidigare i veckan.
Enligt hans resonemang är de grundläggande åtgärderna på plats och det är ingen lösning att lägga på fler restriktioner. I stället behöver folk bli bättre på att följa dem. Ändå är följsamheten hos allmänheten måttlig, något som bland annat konstateras i Länsstyrelsen för Västra Götalands veckorapport från den 23 mars.
Färre lyssnar på Folkhälsomyndigheten
Där är slutsatsen att näringsidkare generellt bedöms följa råd, rekommendationer och riktlinjer, men att allmänheten inte är lika följsam. Västtrafik uppger i samma rapport att det är låg efterlevnad på att använda munskydd i kollektivtrafiken. Senast på torsdagens presskonferens med bland annat Folkhälsomyndigheten konstaterade Svante Werger vid myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att efterlevnaden av rekommendationerna minskar.
LÄS MER:Halland saknar mottagning för långtidscovid
Vad beror det här på? Varför orkar vi inte ”hålla i och hålla ut”? GP ställer frågan till Lars-Olof Johansson, professor på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, där han bland annat forskar på hur människor kan påverkas att agera för samhällets bästa.
– Om man börjar med våren 2020 när de första larmen kom så var det ju helt öde, inte en bil var ute. Det var innan vi ens hade börjat med någon nedstängning. Och det berodde på att folk var rädda på riktigt, säger han.
Han förklarar reaktionen med att människor vid rädsla reagerar direkt, det är instinktivt. Men märker man sedan att det inte händer så mycket, i alla fall inte i ens egen närhet, övergår rädslan i en känsla av att det kanske inte var så farligt, inte för en själv i alla fall.
Mängder med underliggande behov
– Man har svårt att vara rationell här. Man kan nämligen inte gå omkring och känna skräck en längre tid. Hjärnan funkar normalt inte så. Att sitta och känna skräck i månad efter månad är inget som människan orkar med, då tar hjärnan hand om det, för det kan vara farligt att bli för passiv också, förklarar Lars-Olof Johansson.
LÄS MER:Klart: På måndag kan vaccintider bokas igen
I det läget är det lätt att släppa på bromsen. Annorlunda är det för dem som själv drabbas eller har någon i sin närhet som blir riktigt dålig eller dör. De blir försiktiga, men känner man inte av faran in på huden är det andra drivkrafter som tar över.
– Vi har ju massvis med andra behov som styr oss och många av dem är omedvetna. Dessutom är det oftast dessa grundläggande behov som vinner. Många av dessa behov är sociala.
LÄS MER:Sjuksköterskan Helen har lidit av långtidscovid i ett år
Till det kommer svårigheterna med att ta till sig och agera på information.
– Vi vet från psykologin att människor är ganska dåliga på att ta till sig information, även viktig sådan. Det är steg ett. Steg två är att även när du förstått och tagit till dig informationen så agerar du sällan helt rationellt på den, och det är ju agerandet som i slutänden avgör hur det blir.
I en krissituation är adekvat och tillförlitlig information självklart nödvändig, vi kan inte vara utan den. Men kopplingen mellan att förstå informationen och bete sig är enligt Lars-Olof Johansson jättesvag. Det är här det där med rädsla kommer in.
– För det som styr vårt beteende är först och främst emotioner, inte förståelse.
LÄS MER:Halland i särklass mest coronadrabbat i landet
Lägg till detta rekommendationer och råd som upplevs som otydliga – för ja, det gör de, enligt Lars-Olof Johansson – toppat med en allmän okunskap om hur svårt och komplext det är att fatta beslut om råd och rekommendationer riktade mot ett rörligt mål, så har du den situation vi har i dag.
Så vad kan man göra?
– Det är nog lite kört för rekommendationer som ett effektivt styrmedel. Nästa steg är någon form av regleringar och kontroll, vilket riskerar att få andra negativa konsekvenser och upplevas som orättvist och jobbigt. Nu får vi bara hoppas på vaccinet.
LÄS MER:Så fungerar maskineriet runt självtestningen i Halland
