I HP kunde man för en tid sedan läsa, att en arkeologisk utgrävning av en tomt i kvarteret Klammerdamm i Halmstad, som Skanska avser att bebygga, skulle kunna komma att kosta 1 miljon kronor. Ändå är det tänkt att byggnaden skall uppföras utan källare för att minimera grävningskostnaderna. Enligt artikeln innehöll kvarteret rester av ett medeltida kloster från 1300-talet.
Jag vill gärna nämna något om detta Sankta Katarina kloster, som man kan läsa om i Ludvig Kollbergs innehållsrika bok om Sankt Nikolai kyrka. Den utkom 1996 och verkar inte ha fått avsedd spridning.
Dominikanerna eller svartbröderna, som munkarna kallades på grund av sin klädsel, anlade redan på 1200-talet S:t Örjans kloster. Det låg i den södra delen av den äldre staden, som vi nu kallar för Övraby. Klostrets namn har bevarats i närbelägna Örjans Vall.
När Halmstad hade flyttats till sitt nuvarande läge, ville också dominikanerna etablera sig i den nya, befästa staden. S:ta Katarina kloster anlades söder om nuvarande Klammerdammsgatan. Anläggningen kan ha sträckt sig in i angränsande kvarter. Ett kloster bestod normalt av en kyrka eller kapell, ett konventhus med bostäder och studierum för munkarna, en bostad för föreståndaren, priorn, och en kyrkogård. Kyrkan stod färdig på 1430-talet. Den var tvåskeppig och cirka 50 meter lång efter vad som framkommit vid utgrävningen i samband med byggnation 1937. Konventhuset har inte påträffats. Munkarna övergav klostret år 1523 vid reformationen. Namnet är bevarat i S:ta Katarina kapell på Västra kyrkogården i Halmstad.
S:ta Anna kloster, grundat av gråbröderna, franciskanerna, 1494 fanns på nuvarande Lilla Torg, där stensättningen markerar läget av klostrets grundmurar.
Det skulle givetvis vara önskvärt att hela området, där S:ta Katarina kloster var beläget, kunde utgrävas och undersökas, innan en betongplatta för all framtid döljer resterna av detta kulturminne.
