Igår skrev HP om hur antalet reservat fortsätter att växa. Positivt menar naturvännerna, men inte helt friktionsfritt. För samtidigt som reservaten ökar blir resurserna färre. Enligt en rapport från Naturvårdsverket har 2013 års förvaltningsslant sänkts med 18 procent sedan år 2009.
- Det stämmer. Anslaget har minskat de tre sista åren samtidigt som antalet reservat ökar, säger reservatsförvaltare Karin Hernborg.
Men det handlar inte bara om pengar. Sextio procent av de 27 naturreservat som finns i Laholms kommun i dag tillkom under 2000-talet, samtidigt som personalresurserna inte har ökat.
- Nej tyvärr. Den begränsande faktorn är minst lika mycket vår arbetstid som pengarna, bekräftar Karin Hernborg.
Hur löser ni det?
- Vi måste vara kostnadseffektiva och strategiska. Vi söker stöd, som miljöstöd, landsbygdsmedel och som nu, EU-pengar till Sandlife-projektet. Inom det projektet satsar vi 20 procent och 80 procent kommer utifrån. Men det ställer väldigt höga krav på oss som förvaltare.
Vad hade krävts för att kunna följa skötselplanerna?
- Det beror på vilken ambitionsnivå man har. Skulle vi uppfylla allt i skötselplanerna hade vi behövt vara minst dubbelt så många anställda och ha dubbelt så mycket pengar, det är en kvalificerad uppskattning i alla fall.
Hur är det är jobba under sådana förutsättningar?
- Det är jättetufft. Vi har allmänhetens ögon på oss och får ta mycket kritik. Vi hinner ju inte med och måste försvara våra prioriteringar. Främst fokuserar vi på den löpande skötseln, restaurering där naturvärden är hotade och sedan de områden som är välbesökta. Resten får ligga i vänteläge.
De prioriterade reservaten i Laholm är framförallt Osbeck bokskogar, Hökafältet och Mästocka ljunghed. Men även där finns det "problem" som behöver tas itu med. Tysklönnen, jättebjörnloka och jättebalsamin är tre arter som behöver hållas efter för att de inte ska inkräkta på andra naturvärden.
Riskerar naturvärden att gå förlorade på grund av för dålig skötsel?
- Det är en jättesvår fråga. Jag tycker att vi lyckas rätt så bra i Halland men det är en komplex fråga som inte går att svara på ännu, säger Karin Hernborg.
Trots den tuffa arbetssituationen tycker hon inte att takten på skapandet av naturreservat bör slå av.
- Vi har ändå ett ansvar och har skrivit internationella avtal på att stoppa utrotningen av hotade arter, mål som vi inte ens nära att uppfylla. Sett till helheten hinner vi varken skydda så mycket natur som vi lovat och dels hinner vi inte sköta den natur som vi åtagit oss. Men det är inget argument för att sluta skapa reservat. Det här handlar om politik på högre nivå.
Det finns totalt 3500 naturreservat i Sverige. Största delen av dem finns i fjällnära miljö. Sveriges landareal utgör till 55 procent skog - men bara 1,5 procent av den är skyddad.
Källa: Naturvårdsverket.
