Som HP berättat om i tidigare artiklar så finns det många frågetecken kring Jeanettes död och varför hon skickades till hotellet bara några timmar efter sin omfattande skönhetsoperation. Men, som Jeanettes pappa påpekat, så räcker det inte att ”sätta dit” en enskild kirurg eller skönhetsklinik. Den så kallade hälsoturismen i Turkiet är en så stor apparat att det behövs en förändring av själva systemet.
För att ge en bild av omfattningen kan nämnas att 1,4 miljoner utländska patienter förra året reste till Turkiet för olika typer av vård, vilket är en fördubbling sedan 2019. Detta ska i sin tur ska ha inbringat över 2,3 miljarder dollar till landet (drygt 24 miljarder svenska kronor). Med andra ord är hälsoturismen en miljardindustri.
Vill bli störst i världen
Siffrorna kommer från den statliga institutionen USHAŞ, som har till uppgift att främja och reglera hälsoturismen i Turkiet. Hälsoministeriet utfärdar sedan certifikat till de verksamheter som uppfyller kraven för att ingå i systemet (se faktaruta).
Det är också staten och hälsoministeriet som är ytterst ansvarig för hälsoturismen, men systemet omfattar både offentliga och privata verksamheter. Visionen uppges vara ”att göra Turkiet till världens mest framgångsrika varumärke inom hälsoturism”.
Men hur fungerar kontrollen av alla de delar som ingår i systemet, som agenturer, läkare, kliniker och sjukhus? Är myndigheterna medvetna om den aggressiva marknadsföringen i utlandet, att patienter får höra att operationerna är helt ofarliga och att flera av dem dött efter sina ingrepp?
”En förfärlig utveckling”
Advokaten Hasan Gürbüz, som engagerat sig i Jeanettes fall, hjälper oss att få kontakt med Istanbuls medicinalstyrelse (Istanbul Medical Board), som både är ett läkarförbund och en patientnämnd, med makt att varna eller stänga av läkare som missköter sitt arbete. Hastigt bokas ett möte med dess styrelseordförande, professor Nergis Erdoğan, som blir märkbart berörd när hon får höra Jeanettes historia.
– Det är förfärligt att utvecklingen gått så här långt, att man leker med människoliv. Både som läkare och som medmänniska blir jag bestört och lider med hennes familj. Hälsoturismen får aldrig betalas med människoliv, säger hon och skakar på huvudet.
Nergis Erdoğan förklarar att den turkiska sjukvården förändrades radikalt 2003, då staten bestämde sig för att öppna upp för privata utförare.
– Då förlorade man också kontrollen över en stor del av sjukvården. Inom den statliga vården finns fortfarande en fungerande tillsyn, men de privata får till stor del sköta sig själva. Det gäller inte minst inom hälsoturismen.
Blivit ett populärt extraknäck
Hon berättar att hälsoturismen omfattar många specialiteter, allt från hjärtoperationer och cancerbehandlingar till ortopedi och estetiska behandlingar. Hit räknas exempelvis hårtransplantationer och estetisk tandvård, men också de operationer som Jeanette genomgick; bröstimplantat, fettsugning och Brazilian butt lift.
– Å ena sidan är vi stolta över vår hälso- och sjukvård, å andra sidan så händer det mycket inom hälsoturismen som förstör ryktet för den seriösa delen. Det finns de som missköter sitt jobb, utnyttjar patienter och får dem att utföra helt onödiga undersökningar och behandlingar. Det är det som gör oss så ledsna, säger Nergis Erdoğan.
Hennes bild är att det finns läkare som enbart ägnar sig åt utländska patienter, men att det framför allt blivit ett populärt extraknäck för läkare och kirurger som är anställda på olika sjukhus.
– Det hänger samman med att läkarna får lön utifrån hur mycket de producerar. Det innebär att de jobbar över och på andra ställen för att få ihop så många patienter som möjligt. Eftersom pensionen är låg och inflationen hög så gäller det att tjäna så mycket pengar man kan medan man är verksam, för att säkra sin och sin familjs framtid.
Känner till 16 dödsfall
På frågan om hur utbredd den oseriösa hälsoturismen är har Nergis Erdoğan inget tydligt svar:
– Vi vet att det finns svart verksamhet, där man tar betalt i kontanter för att slippa betala skatt. Det värsta är att man inte heller registrerar olika ingrepp i systemet. Det betyder att om en patient råkar illa ut, så går det inte att spåra. Det förekommer också mycket slarv, både vad gäller undersökningar före operationen och eftervården, säger hon och fortsätter:
– Varje operation för med sig en risk. Den operation som Jeanette genomgick var en allvarlig och stor operation. Även om vi antar att det var en lyckad operation så är det väldigt viktigt att ha patienten under uppsikt tills läget har stabiliserat sig.
På Istanbuls medicinalstyrelse säger man sig känna till 16 dödsfall i Istanbul, kopplat till skönhetsoperationer de senaste fem åren. Det är de fall som det rapporterats om i media, och gäller både turkiska och utländska kvinnor, men man är övertygad om att det finns ett mörkertal. Exempelvis hade man inte hört talas om Jeanette Bengtsson.
– Vi är glada att ni upplyser oss om detta, så att vi kan informera ansvariga myndigheter. Vi måste nu få till en lagförändring och en ökad tillsyn av hälsoturismen, säger Nergis Erdoğan.
Register för utländska patienter
Bland de saker som behöver förändras lyfter hon framför allt tre saker:
– Det behöver finnas ett register, där man enligt lag är skyldig att registrera alla utländska patienter som kommer in i landet. Det skulle öka deras säkerhet och motverka svart verksamhet. Vi behöver också öka tillsynen av de verksamheter som ingår i systemet och hur de arbetar. Och inte minst behöver vi reglera den reklam och marknadsföring som görs utomlands. Det kom nyligen en lag som bland annat säger att man inte får försöka påverka enskilda patienter, men hur verksamheterna marknadsför sig utomlands har vi idag ingen kontroll över.
Nergis Erdoğan avslutar:
– Jag vet inte alla detaljer i Jeanettes fall, men vår patientnämnd kommer att göra allt som står i vår makt för att granska det här. De ansvariga läkarna ska straffas. Jag lovar att ta hand om ärendet som om det vore min egen dotters.
”Har nästan normaliserats”
Efter besöket hos Istanbuls medicinalstyrelse vill vi gärna höra hur diskussionerna går i turkisk media. Är de rent av intresserade av att skriva om det som hänt Jeanette? Advokat Hasan Gürbüz rekommenderar oss att prata med en regimvänlig tidning, eftersom de har störst genomslag i Turkiet, och vi får hjälp att boka ett möte hos dagstidningen Yeni Safak.
Nyhetschefen Erdal Kilinç bjuder på starkt turkiskt kaffe och berättar att tidningen även har fyra tv-kanaler och når 4–5 miljoner läsare varje dag. Han är intresserad av Jeanettes historia, men också lite blasé.
– Vi har nyligen skrivit om en turkisk kvinna med två barn som dog på sjukhus efter en skönhetsoperation. Tyvärr har det hänt så många gånger att det nästan normaliserats, säger han.
Vill komma åt skattesmitare
Men som regimvänlig tidning har man även en annan drivkraft för att uppmärksamma dödsfallen – att komma åt de verksamheter som arbetar svart och därmed inte betalar skatt till staten.
– Turkiet har en väldigt bra hälso- och sjukvård och det kommer hit patienter från hela världen, även från Ryssland, Asien och Mellanöstern. Sedan finns det de här verksamheterna som jobbar svart och fabricerar goda resultat. Det är tillsynen av dem som behöver skärpas, säger Erdal Kilinç.
Hans bild är att utländska turister lätt luras av oseriösa aktörer och att man bör ta hjälp för att kunna ställa de rätta frågorna.
– Man kan antingen välja ett statligt eller ett privat sjukhus, men man ska välja ett stort sjukhus, som har egna plastikkirurger och operationssalar. Det är hos de små, privata aktörerna som det förekommit dödsfall. Där ska allt gå fort och man låter oerfarna kirurger ta över operationerna. Det är tragiskt att utländska patienter är utlämnade åt dem, konstaterar Erdal Kilinç.
Vill berätta om Jeanette
Innan vi skiljs åt säger han att Yeni Safak gärna vill berätta om Jeanettes fall och han ber om hjälp att få kontakt med Jeanettes pappa.
– Både som journalist och människa tycker jag det är viktigt att kämpa mot den här typen av oansvariga verksamheter. Jag ska göra vad jag kan för att hålla den här frågan på agendan, säger Erdal Kilinç.
Fakta: Så är hälsoturismen tänkt att fungera
Sedan 2017 finns en särskild förordning i Turkiet som reglerar hur den internationella hälsoturismen ska fungera. Bland annat ska alla verksamheter som vill ingå i systemet ansöka om auktorisation hos Hälsoministeriet och kan då tilldelas ett certifikat.
För att få ett certifikat ska en lång rad kriterier vara uppfyllda. För de agenturer som förmedlar hälsotjänsterna gäller bland annat att de ska erbjuda detaljerad information om vilka vårdinrättningar som kan erbjuda den vård som efterfrågas.
Hälsoturisten ska få information om den behandlande läkarens yrkesbakgrund och en detaljerad behandlingsplan, innan man kommer till vårdinrättningen.
Betalningen ska kunna sättas in på ett konto och priset för olika tjänster bestäms av hälsoministeriet. På kvittot ska tydligt framgå vad olika tjänster har kostat, exempelvis transporter, boende, operationsmaterial och läkemedel.
Vårdinrättningar som tar emot hälsoturister ska ha ett visst antal poäng i hälsokvalitetsbedömningar och ska granskas av en inspektionsgrupp innan de godkänns. Involverad personal ska uppfylla vissa kompetenskriterier.
Ett samtyckesformulär, på turistens eget språk, ska undertecknas av både behandlande läkare och turisten och efter operationen ska en sammanfattning av den vård som getts och instruktioner om eftervård lämnas på patientens eget språk.
När Jeanette Bengtsson bokade sin operation via Estherian Clinic var det inte mycket av detta som följdes. På hennes bokningsbekräftelse nämns bara kirurgens namn, inget om hans kompetens eller var operationen ska utföras.
Hon var också tvungen att betala kostnaden, 6 489 euro, kontant och skulle annars få betala 18 procent extra i en ”kortavgift”. Av bokningsbekräftelsen framgår inte hur paketpriset räknats fram.
Estherian Clinic har ett certifikat för att verka inom den internationella hälsoturismen i Turkiet.
Läs tidigare delar i granskningen här!
Nästa del: Nu sprids Jeanettes historia i Turkiet
