Polisen spanade egentligen på personer anslutna till Bandidos. När man under kvällen stoppade en person som lämnade Big Pipes klubblokal och kunde misstänka honom för narkotikabrott fattade ansvarige polisbefälet beslut om husrannsakan hos mc-klubben.
Men när allt var över fanns det inga bevis för något omfattande narkotikabrott. Bara ringa narkotikabrott, ingenting som motsvarar lagens krav på att misstanken ska gälla brott motsvarande minst ett års fängelse.
Granskningen av tillslaget har skett efter att polisens agerande anmäldes till JO. I första steget visade det sig att inte ens Polismyndighetens jurister höll med om att det fanns grund för husrannsakan.
Då klev polisområdeschefen Mats Palmgren in och lämnade ett yttrande till JO, som privatperson, där han argumenterade för att man som polis på fältet måste kunna ta snabba beslut och att man i den här granskningen måste väga in en större bild än de få tabletter som hittades i fickan på den misstänkte.
Håller inte med
Justitieombudsmannen Per Lennerbrant, som granskat tillslaget och yttrar sig, delar inte den bilden. JO:s beslut är en enda lång lektion i hur lagen är tänkt att fungera, vilka överväganden som är absolut nödvändiga och vad som krävs för att nå upp till den skarpa misstanke som krävs för att ta till en så ingripande åtgärd som en husrannsakan.
Lektionen innehåller två delar, dels det mycket stränga, eller som JO beskriver det: ”att det föreligger synnerlig anledning” att företa åtgärden husrannsakan. Det starkare kravet gäller när personer utsätts för åtgärden.
Läs också: Polisens jurister kritiska mot polisen
Sedan finns det också en paragraf som kom till för att göra det möjligt att bland annat agera mot mc-gäng och kunna granska deras lokaler. I de fallen gäller det att: ”det finns särskild anledning att anta att ändamålet med åtgärden kommer att uppfyllas”.
JO poängterar att han inte har någon anledning att ifrågasätta polisbefälets uppgifter i ärendet, om att lokalen användes av en mc-klubb som polisen misstänkte för narkotikahantering.
Inte stöd i lagen
”Men”, skriver han i beslutet, ”det måste ändå finnas en eller flera konkreta omständigheter som gör att det objektivt sett framstår som berättigat att förvänta sig det avsedda resultatet.” Alltså i det här fallet att bekräfta ett narkotikabrott som minst motsvarar ett års fängelse.
Men JO hittar inget i utredningen som liknar de ”konkreta omständigheter” som krävs och konstaterar att ”Beslutet om husrannsakan hade således inte stöd i bestämmelserna...” Uttalandet gäller för båda de tillämpliga paragraferna i Rättegångsbalken.
Slutsatsen i den delen blir att JO kritiserar Polismyndigheten för att man gjorde husrannsakan utan rättslig grund för det och för bristerna i dokumentationen i ärendet.
JO har också granskar påståendet att det försvann pengar, 7 000 kronor, och en mobil i samband med husrannsakan. Men hittar inget i utredningen som ger anledning att göra ett uttalande. Mobilen har kommit tillrätta.
Ifrågasätter befälet
Slutligen pekar JO på det faktum att det ansvariga polisbefälets uppgifter i ärendet ”har lämnats successivt och har byggts ut allt eftersom”. Det får JO att ifrågasätta om polisbefälet hade klart för sig vilka de rättsliga förutsättningarna för husrannsakan var.
Som avslutning på lektionen skriver JO: ”Jag vill därför betona vikten av att den som har till uppgift att besluta om tvångsmedel har tillräcklig kunskap om regelverket och i varje enskilt fall gör en noggrann prövning av de faktiska omständigheterna och de rättsliga förutsättningarna för beslutet.”
Även det skarp kritik, men milt formulerad.
Läs också: Polischef kritisk mot kritiken
