Vi är inne i årets mörkaste tid. För även om det inte är den allra mörkaste månaden så förgylls perioden december-januari med en rad av ljusfester från lucia till trettonhelgen. För vintersportfantasterna kommer sedan februari och mars med ofta bättre vinterförhållanden, samtidigt som dagsljuset börjar återvända på himlen. Weine Josefsson på SMHI i Norrköping är en av experterna på solinstrålning.
– Om man jämför en vacker sommardag med en grå och regnig novemberdag är det stor skillnad i ljusintensitet. På sommaren är intensiteten 800 watt per kvadratmeter medan den höst och vinter kan vara så låg som under 50 watt per kvadratmeter, säger han.
Det är dock inte bara de ”kortare” dagarna under vintern som gör att vi upplever mörkret som mer kompakt.
– Vintern är i allmänhet betydligt molnigare än vad sommaren är. Om sommaren är chansen för att solen ska lysa över oss cirka 50 procent medan chansen under vintersäsongen är cirka 20 procent. Dagens längd påverkar oss också. När det är som värst har vi egentligen bara sex timmars dagsljus medan man det rör sig om 18 timmar när det är som ljusast, säger Weine Josefsson.
Längre norrut i landet finns, än så länge, också betydligt större möjligheter för att få ett snötäcke vintertid. Och snön reflekterar som bekant betydligt bättre än vad leriga åkrar gör.
– Det rör sig faktiskt om så mycket som 20-30 procent av ljuset som snön reflekterar. Därmed blir vintrarna och särskilt den senare delen av dem betydligt bättre ljusmässigt i de mer nordliga delarna av landet.
Människans öga med sin pupill hjälper till en hel del när det gäller att fånga in ljuset.
– Vi klarar oss ganska bra i höstskymningen. Pupillen vidgar sig och blir upp till tio gånger större för att ta in så mycket av ljuset som möjligt. Sedan har vi även ett helt annat system för mörkerseende. Vårt öga kan dock inte alls mäta sig med den förmåga som exempelvis katter har att se i mörker.
När Sverige i mitten på 1990-talet gick över till europeisk standard för sommartid respektive vintertid var det lite som att dra ner rullgardinen i slutet av oktober istället för den mer mjuka övergången i slutet av september. Det var vad som ursprungligen gällde som tidsgräns för tillbakagång till normaltid sedan sommartidsreformen infördes 1980.
Novembermörkret kastades därmed över oss på ett betydligt mer burdust sätt än tidigare. Månadsskiftet oktober-november är dessutom den tid på året när solens middagspassage infaller som tidigast på dygnet. När vi istället i februari åter har samma solhöjd får vi på köpet en halvtimme längre dagsljus under eftermiddagen.
– Vi svenskar upplever alltså en riktig mörkerchock i november. Ofta förstärks detta av dimmoln som kan ligga kvar dagar i sträck. Nattmörkret följs av en dag som bara bjuder på olika nyanser av grått. Det kan ibland räcka med en kortvarig solglimt mellan uppluckrade dimmoln för att höja humöret en hel oktav, säger Weine Josefsson.
Men hav tröst, ljushögtiderna i december rycker allt närmare och den 21 december ska det vända och sakta bli ljusare, även om det verkar gå förtvivlat sakta i början.
Det finns saker att glädjas åt i höstmörkret. Döm själva. Sammanställningen har gjorts av någon med positivt sinnelag!
Ingen gräsmatta att klippa.
Tänd en brasan hemma i kaminen - den som kan.
Levande ljus.
Det är okej att vara inomhus och se på tv hela helgen.
Luften blir klar och fin.
Lättare att se stjärnorna.
Träningssäsongen startar.
Du får ta på dig favoritrocken igen.
Investera i snygga handskar och mössa.
Inga irriterande insekter.
Kura ihop dig med en kopp te under en filt i soffan.
Bilringarna syns inte lika tydligt under tjockare kläder.
Det är okej att vara lite nere.
Packa ner varm choklad och ge dig ut på en långpromenad.
Många nya tv- och datorspel släpps.
Ingen risk att bränna sig i solen...
... men du kan ändå gå runt i solglasögon och se häftig ut.
Passa på att köpa billiga husvagnar och båtar när sommaren passerat.
Gör höstfint i trädgården.
Laga en god höstsoppa.
Julen närmar sig och i år innebär det skapligt många lediga dagar.
