Fem veckor efter att rättegången i en av Stockholms tingsrätts säkerhetssalar avslutades kom så till sist domen mot Lina Ishaq från Halmstad – den 49-åriga kvinna som i HP kallats ”IS-mamman från Vallås”.
LÄS MER:Avsnitt 24: Hör förhöret med IS-mamman från Halmstad!
Att domen dröjt så länge har både berott på rättsfallets komplexitet och covidutbrott bland rättens ledamöter.
LÄS MER:Dom mot IS-mamman dröjer
Och att hon döms för för två olika brottsrubriceringar har bara att göra med att lagen ändrats under perioden som det gäller – i grunden är det ett och samma brott som Lina Ishaq gjort sig skyldig till.
Första gången
I och med att det är första gången en svensk domstol prövar ett fall som handlar om användande av en barnsoldat har såväl jurister som allmänhet väntat med spänning.
Även i en internationell kontext är målet ovanligt, eftersom de rättsfall som prövats i andra länder i regel handlat om barn som rövats bort från sina familjer.
När det gäller Lina Ishaq har åklagarna Reena Devgun och Karolina Wieslander i första hand hävdat att hon själv aktivt bidragit till att näst äldste sonen slogs för IS från augusti 2013, när han var 12 år, fram till hans 15-årsdag i maj 2016.
LÄS MER:Åklagare yrkar på flera års fängelse för IS-mamman
Visserligen kunde de vid rättegången inte bevisa att hon rekryterat honom eller fört honom till något träningsläger – men åklagarna menade att det var ett aktivt handlande att låta honom ha vapen hemma, bistå honom med utrustning och tillåta honom att lämna hemmet för att tjänstgöra som barnsoldat.
Lägre straffvärde
Av domen framgår att tingsrätten inte håller med om detta. Domstolen landar i stället i åklagarnas andrahandsyrkande om att det varit ett så kallat underlåtenhetsbrott – vilket i allmänhet har ett lägre straffvärde.
Underlåtenheten ska ha bestått i att Lina Ishaq inte hindrade sonen att agera som barnsoldat. Det som hon själv framförde i rättssalen om att hon bland annat ska ha förbjudit sonen att handskas med vapen hemma, är enligt domstolen inte tillräckligt.
Tingsrätten jämför med en hovrättsdom om att en tillsägelse inte är tillräckligt, utan att det hade behövts ett handgripligt ingripande för att stoppa honom. Domstolen understryker att man som vårdnadshavare har en skyldighet att avvärja risker som hotar den man ansvarar för och som man har att skydda.
Rätten menar att hon inte bara varit likgiltig inför detta – utan att det också varit i linje med hennes religiösa strävan.
I domen står att Lina Ishaq redan vid resan till Syrien måste ha varit införstådd med att sonen kunde komma att tas i anspråk som barnsoldat, och att denna medvetenhet måste ha förstärkts ju längre tiden gick. Rätten menar att hon inte bara varit likgiltig inför detta – utan att det också varit ”i linje med hennes religiösa strävan”.
Domstolen pekar på allt som hänt sedan Lina Ishaq konverterade till islam och antog en extrem tolkning av hur religionen skulle utövas.
Spelade allsvensk fotboll
Hon kom till Sverige som barn, när hennes kristna familj flydde från Irak. Hon växte upp i Halmstad och gick på Vallåsskolan och Sannarpsgymnasiet.
LÄS MER:Fotbollstjej i Halmstad tog barnen till IS i Syrien
Under tonåren var hon framgångsrik fotbollsspelare i Halmia. Därefter var hon med om att spela upp Astrio i högsta serien och var under en säsong ordinarie i laguppställningen i Allsvenskan – tillsammans med Ulrika Björn, som senare blev svensk mästare och landslagsspelare, och Helena Kihlberg, som senare blev U21-förbundskapten.
Många träffade Lina Ishaq när hon hoppade in och hjälpte till i föräldrarnas godis- och videobutik vid Nissan i centrala Halmstad.
Fick inte ha nikab på jobbet
Medan hon pluggade till sjuksköterska träffade hon som 22-åring en icke-praktiserande muslim i Halmstad. Tillsammans försökte de ta reda på mer om islam och som 24-åring började hon bära ansiktsslöja i Halmstad.
LÄS MER:Jihadist var aktiv i moskén innan han dog i strid för IS
Vid rättegången berättade Lina Ishaq om hur problematiskt det var att bära nikab i Halmstad vid den här tiden och att hennes chef på lasarettet i Halmstad slog fast att hon inte kunde jobba där med en sådan slöja.
Domstolen konstaterar att det genom vittnesmål från sådana som kände henne under tiden i Sverige är bevisat att Lina Ishaq sedan i vart fall slutet av 1990-talet varit aktiv i en sluten, salafistisk miljö. Enligt rätten har hon haft en ledande och tongivande ställning i gruppen.
Det var vanligt förekommande att de visade barnen propagandafilmer som glorifierade jihadkrigare som stred och dog.
I domen står att denna grupp hade stort fokus på jihad och att uppfostra unga pojkar att bli jihadkrigare.
LÄS MER:IS-mamman visade barnen filmer med halshuggningar
”Att strida och dö för gud och sharia var det mest eftersträvansvärda. Det var vanligt förekommande att de visade barnen propagandafilmer som glorifierade jihadkrigare som stred och dog. Så skedde också i Lina Ishaqs hem”, skriver domaren Jakob Hedenmo.
Skydda barnen från västerländsk demokrati
Att hon periodvis bodde i olika länder var enligt domen för att hon ville ”skydda barnen från att påverkas av västerländsk demokrati”. Därför tror inte rättens ledamöter på Lina Ishaqs berättelse om att hon lurades att flytta till Syrien, när hon egentligen trodde att familjen skulle bosätta sig i Turkiet.
Domstolen pekar på hur ologiskt det vore att flytta från Egypten till Turkiet om hon nu var så mån om att barnen skulle bli bättre på att tala arabiska. Dessutom anses hennes stora kontantuttag och inköp inför resan tyda på att Lina Ishaq visste att hon skulle bo där det inte fanns bankomater och affärer.
Utsätta barnen för lidande
”Den som tar med sina barn in i en brutal krigszon är uppenbarligen beredd att utsätta barnen för lidande och umbäranden, som måste anses oundvikliga i en sådan situation, liksom för utomordentligt höga risker för skada och död”, skriver Jakob Hedenmo.
I domen står också om det hon själv sagt om att ”det var viktigt för pojkarna att bli som sin pappa, en hjälte som stred mot regimen”.
Att näst äldste sonen verkligen var barnsoldat för IS hyser rätten inga tvivel om. Bland annat anses bilder på honom med kamouflagekläder, stridsväst, granater och vapen vara bevis på detta.
Halshuggna kroppar
På en bild poserar han ihop med beväpnade, vuxna män framför skändade, halshuggna kroppar på Naimtorget i Raqqa. Han gör då ”IS-fingret” – en muslimsk gest, frekvent använd av IS, där man håller upp ett finger för att signalera att gud är en.
LÄS MER:Chattar ska bevisa att mamman lät sonen bli barnsoldat
Också det som hans storebror skrev till farmor i Halmstad om att den näst äldste sonen stred med sin svåger, som var IS-medlem, finns med bland bevisen som tas upp.
LÄS MER:Äldste sonens meddelanden viktiga bevis mot IS-mamman
Dottern vittnade
Vid rättegången vittnade Lina Ishaqs 15-åriga dotter, som omhändertogs av de sociala myndigheterna i Halmstad när de kom tillbaka till Sverige i slutet av 2020. Då det gäller sådant som dottern sagt för att försvara sin mamma tar rätten det med försiktighet, bland annat för att hon bara var runt sju år när det hände och att hon genomlevt traumatiska saker efter det.
Däremot anses hon trovärdig i sitt vittnesmål om att hon visste att brodern som målet handlar om var med i IS redan när han var 12–13 år. Hon berättade om hur han rengjorde kalasjnikovs på deras gemensamma rum.
Med vett och vilja
Det som Lina Ishaq förklarade vid rättegången om att hon som kvinna inte kunde sätta sig upp mot sina söner efter att deras pappa stupat i strid, är enligt rätten inte relevant. Även om det stämmer att sönerna bestämde över henne redan när de var 12 respektive 14 år, så menar domstolen att hon själv försatt sig i den situationen med vett och vilja.
LÄS MER:IS-mamman hävdar att sönerna bestämde över henne
Domen pekar också på det som åklagarna lyft fram om att hon under åren i Syrien aldrig antytt att hon var där mot sin vilja när hon haft kontakt med andra.
LÄS MER:Halmstadbo skickade varor till IS-mamman i Syrien
LÄS MER:IS-mamman bad aldrig om hjälp ut ur Syrien
Även det hon skrivit till sin bror i Sverige om att hon trivs med sitt liv där, att hon inte vill att han ska kontakta svenska myndigheter för hjälp och att hon är glad för sina döda söners skull – ”för detta var deras önskan” – väger domstolen in.
LÄS MER:IS-mamman om döda sönerna: ”Glad för deras skull”
Enligt rätten har Lina Ishaq inte kunnat ge någon rimlig förklaring till de här sakerna.
Kommer att överklagas
Patricia Rakic Arle, som är chef för krigsbrottsgruppen vid Noa (Polisens nationella operativa avdelning), har tidigare uttalat sig i HP om att hon förväntar sig att domen i fallet med barnsoldatens mamma kommer att överklagas – oavsett vad domstolen kommer fram till.
– Jag tänker inte bara på en överklagan till hovrätten, utan troligen kommer målet också att prövas ända upp i Högsta domstolen så att vi får en vägledning inför framtiden, menar hon.
Att det är viktigt att gå till botten med krigsbrott som begåtts av svenska medborgare förklarar hon bland annat med de internationella avtal som Sverige förbundit sig att följa.
– Vi visar att vi tar detta på allvar genom att vi har öronmärkt resurser för att kunna lagföra sådana här brottslingar. I min grupp ingår 15 polisiära utredare och två analytiker, säger Patricia Rakic Arle.
Senast den 25 mars kan domen överklagas till Svea hovrätt.
Lina Ishaq greps i Halmstad i september förra året och har sedan dess suttit inlåst på Kronobergshäktet i Stockholm. Hon ska fortsatt sitta häktad tills domen vinner laga kraft.
