– Vi vill öppna upp området kring kyrkan för alla Halmstadbor, säger kanslichef Stefan Bergdoff.
Inom kommunen pågår det ett arbete med att ta fram en ny detaljplan för fastigheten som omfattar den gamla prästgården, där församlingen har sitt kansli, Gerekegården samt resten av tomten som i dag är obebyggd.
Tjänstemännen har nu fått nya direktiv om att i den nya planen även pröva bostäder och ”centrumändamål” på fastigheten.
– Vi tycker att tomten är väldigt sluten. Tanken är att kunna anordna en servering, som inte nödvändigtvis drivs av kyrkan, bygga övernattningslägenheter, konferenslokaler och andra kontorsytor både för vårt eget kansli och för svenska kyrkans samarbetspartners och kanske en bokhandel för kristen litteratur, säger Stefan Bergdoff.
Men ännu finns inga konkreta planer och inga politiska beslut har fattats av kyrkorådet eller kyrkofullmäktige. Stefan Bergdoff kan inte heller säga hur höga hus man vill bygga.
– Men vi talar om att vi vill exploatera ungefär 4 000 kvadratmeter, säger han.
Församlingens exploateringsgrupp har skickat in en enkel skiss till kommunens planavdelning. Den visar fem nya huskroppar på fastigheten, varav en i vinkel mot den gamla prästgården med entré mitt emot kyrkporten.
Det kan se ut som om man tänkt sig att riva de södra delarna av prästgården från mitten av 1800-talet för att ge plats åt nybyggena. Men det förnekar Stefan Bergdoff.
– Jag har svårt att tro att kommunen kommer att godkänna ett rivningslov. Skisserna visar bara vilka volymer vi vill få plats med på tomten.
För tre år sedan ansökte församlingen om att få riva samtliga hus, utom Gerekegården, som är ett före detta magasin och brygghus till prästgården, uppfört 1847. Ett skäl var att kunna bygga mer ändamålsenliga kanslilokaler.
Ansökan drogs senare tillbaka och man nöjde sig med att begära rivning av före detta kyrkoherdebostaden, som var uppförd i mitten av 1900-talet, vilket beviljades av byggnadsnämnden.
– Vi har också fått rivningslov för uthuset och muren söder om prästgården, säger Stefan Bergdoff.
I samhällsbyggnadsutskottets protokoll om direktiven till den nya detaljplanen sägs att ”kommunen avser även att i detaljplanen säkerställa skyddet för de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna på fastigheten”.
– Det stämmer med vår uppfattning, att byggnaderna bör q-märkas i detaljplanen, säger bebyggelsesantikvarie Björn Ahnlund på Kulturmiljö Halland.
Han tror inte att kyrkan skulle få tillstånd att riva några delar av prästgården.
– Om man tar bort den långa prästgårdsbyggnaden ändrar det hela stadsbilden vid kyrkan. Det skulle också sända helt fel signaler när det gäller skyddet av det som finns kvar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i centrum, menar han.
