Den som besökt Köpenhamn har säkert noterat att danskarna gillar att cykla och statistiken bekräftar den bilden. Var tredje Köpenhamnsbo uppges pendla till jobbet med cykel.
Svensk statistik visar att bara en av tio svenskar hoppar upp på cykelsadeln en vanlig dag och bara en tredjedel av dessa cykelresor går till arbetet. Hur det ser ut i Halland har ännu inte mätts, men enligt den senaste resvaneundersökningen i Halmstad väljer 62 procent av Halmstadborna att köra bil till jobbet och 21 procent att cykla.
– Den stora frågan är varför inte fler väljer cykeln. Det spelar ingen roll hur mycket cykelvägar vi bygger om vi inte har svar på det. Förmodligen är det en rad faktorer som spelar in och som vi måste fånga upp, säger Desireé Sögaard, strateg på Region Hallands avdelning för samhällsplanering.
Regional plan ska bli handling
Tillsammans med statliga Trafikverket och de halländska kommunerna har Region Halland lagt ner en hel del arbete på att ta fram en regional cykelplan för åren 2020-2029. Planen antogs av regionfullmäktige i juni och från och med i höst är det tänkt att den ska omsättas i handling.
– Tillsammans med kommunerna ska vi nu diskutera vem som ska göra vad och hur vi kan få det här att lyfta. Det handlar om allt från underhåll av cykelvägar på vintern till att öka säkerheten och skyltningen. Och vi ska börja med att ta reda på hur många hallänningar som cyklar idag, så att vi kan mäta en förändring.
Halland har även tidigare haft en cykelplan, men Desireé Sögaard menar att man i genomförandet fokuserat mycket på själva infrastrukturen och cykelbanor. Den här gången vill man tränga djupare och försöka förstå vad som skulle kunna få fler hallänningarna att cykla mer.
– Vi människor är ju lata av naturen, men många av oss rör sig för lite i vardagen och cyklingen skulle då kunna bli en insats för den egna hälsan. Dagens samhälle är byggt utifrån bilen och vi behöver planera mer utifrån cykeln, säger Desireé.
Viktigt att kunna parkera tryggt
En viktig del menar hon handlar om att skapa trygga möjligheter att parkera sin cykel.
– Att det är så mycket cykelstölder är ett problem. Man vågar kanske inte cykla till jobbet för att man inte har någonstans att parkera säkert. Det är många aktörer som behöver jobba tillsammans för att få fler hallänningar att cykla. Även livpusslet spelar såklart in, som att man ska lämna och hämta barn i anslutning till jobbet, men det finns ju lådcyklar som fungerar ypperligt att transportera både barn och matkassar i.
En hjälp i arbetet med att öka cyklandet är den så kallade cykelpotentialstudien, som Region Halland genomförde förra året. Då parade man ihop befintlig data om var vi hallänningar bor och var vi arbetar och kom på så sätt fram till hur lång tid det skulle ta för oss att cykla till jobbet.
– 38 procent av alla hallänningar kan cykla till arbetet inom 30 minuter. Med en elcykel går det förstås ännu snabbare. Studien visar också var flest skulle färdas om de valde cykeln och det kan ge underlag för framtida cykelvägar, konstaterar Desireé Sögaard.
Kortast väg till jobbet i Halmstad
Förutsättningarna skiljer sig dock ganska mycket åt i olika halländska kommuner. I Kungsbacka, där många sannolikt jobbar i Göteborg, är det bara 18 procent som kan cykla till jobbet inom en halvtimma. Bäst förutsättningar finns i Halmstad där hela 53 procent kan cykla på 30 minuter och 37 procent på mindre än en kvart.
I höst kommer studien att kompletteras med uppgifter om hur vi långt vi har till buss eller tåg, som skulle kunna ta oss vidare till jobbet.
– Om man inte kan cykla hela vägen till jobbet så kanske man kan cykla till en busshållplats eller tågstation och åka kollektivt därifrån. Vårt mål är att fler bara ska ta bilen när det verkligen behövs och använda cykeln och kollektivtrafiken mer, säger Desireé Sögaard.
Bland planerna finns att jobba med kampanjer som kan påverkar vårt sätt att se på resandet, men coronapandemin har satt en del käppar i hjulet.
– Ja, nu är det inte läge att uppmuntra till att åka kollektivt, men cykling har fått ett uppsving i många delar av världen och så även i Sverige. Det ska bli intressant att se effekterna av detta om ett eller två år, säger Desireé.
Staten satsar 130 miljoner
Den regionala cykelplanen beskriver också vilka satsningar på cykelvägar som ska göras de kommande åren i Halland.
– Staten satsar totalt 1,3 miljarder kronor på infrastrukturen i Halland fram till 2029, men bara en liten del, 130 miljoner, är avsatta för cykel. Vi är många som önskar att det hade varit mer, säger Desireé Sögaard.
Även om 130 miljoner kan låta mycket, så kostar en enda kilometer cykelväg runt 5,5 miljoner kronor att bygga.
– Det är dyrt att bygga vägar, men vi behöver bli mycket bättre på att visa vad man får för pengarna. Räknar man in hur cyklandet påverkar människors hälsa och hur minskade koldioxidutsläpp påverkar klimatet så tjänar samhället på investeringen, menar Desireé Sögaard.
I den regionala cykelplanen slås också fast att Halland ska bli bättre på att följa upp effekterna av de olika insatserna i ett årligt cykelbokslut.
– Och vi vill gärna samarbeta med fler aktörer, som Cykelfrämjandet och Högskolan, som kan bistå med forskning.
Vad skulle kunna få dig att cykla mer? Så här svarar några Halmstadbor:
Tarek Saady med dottern Bella, Halmstad:
Margareta Svensson, Skedala:
Mikael Morin, Onsjö:
Linda Thörner med barnen Love och Minna, Fyllinge
Joachim Franzén, Halmstad:
Fakta: Cykelvägar i Halland
I Halland finns idag cirka 75 mil cykelväg, varav 30 mil ligger i Halmstads kommun.
I den nya regionala cykelplanen har kommunerna fått prioritera en ny cykelväg var, som kommer att byggas under perioden 2020-2029. Halmstads kommun har valt en ny cykelväg mellan Holm och Kvibille på totalt 5,2 kilometer.
På Halmstads kommuns önskelista står också cykelvägar mellan Kvibille skola och Göteborgsvägen, mellan Vearp och Getinge skola, mellan Kvibille och Vearp och mellan Kvibille och Getinge.
För planperioden bidrar staten med 130 miljoner till cykelinsatser och de halländska kommunerna med lika mycket, totalt alltså 260 miljoner kronor. Kommunerna kan också välja att bygga ytterligare cykelbanor, som de själva finansierar.
