–Ser vi att ungdomar har möjlighet och förmåga så försöker vi hjälpa dem. Det finns många individuella lösningar.
Men samtidigt säger Maria Melander att det kan vara klokare för vissa personer att vänta med gymnasieutbildning och istället börja med vuxenutbildning när de är 20 år.
–Det kan ta tid att blir behörig till gymnasieskolan, tid som nyanlända i åldern 18 eller 19 kanske inte har.
–Och ett annat problem är åldersskillnaden. De nyanlända som börjar årskurs ett på gymnasiet går med 16-åringar och har ofta en högre mognadsnivå, säger hon.
Enligt Skolverket finns det fem olika introduktionsprogram som vänder sig till elever som inte har uppnått behörighet för nationella program på gymnasieskolor.
–Obehöriga elever kan bli antagna, men inte till nationella gymnasieprogram. De får då gå ett introduktionsprogram där förhoppningen är att de blir behöriga under tiden, säger Maria Melander.
Hon förklarar att introduktionsprogrammen kan ha olika syften. Bland annat att förbereda eleverna för gymnasial utbildning eller för arbetsmarknaden.
Obehöriga elever kan även bli antagna till introduktionsprogram som kallas preparandutbildningar. De får då möjligheten att gå ett högskoleförberedande gymnasieprogram som exempelvis naturvetenskap eller samhällsvetenskap.
–De går fortfarande ett introduktionsprogram, men läser tillsammans med dem som går natur eller samhäll. Men då måste de fixa sin behörighet inom ett år, i vissa fall kan de få längre tid på sig.
Faktorer som spelar in om obehöriga elever blir antagna till preparandutbildningarna är bland annat vilket söktryck skolorna har och vilken utbildningsnivå eleven ligger på.
–Flera av ungdomarna vill mer än de förmår. Det är väldigt vanligt att nyanlända vill bli läkare eller ingenjörer och det är inte alltid realistiskt på kort sikt. Rektor och lärare får bedöma varje elev individuellt.
Andra faktorer som påverkar är enligt Maria Melander vilket budget skolan har att förhålla sig till och hur mycket statliga medel den får.
Enligt Skolverkets krav måste en elever som kommer in på ett nationellt yrkesförberedande program ha godkänt i totalt åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkänt i tolv ämnen.
Får nyanlända möjlighet att studera alla tolv ämnen?
–Jag kan inte uttala mig om enskilda fall. Men om jag skulle generalisera så tror jag inte att tolv olika ämneslärare i sin tjänst är beredda att betygsätta elever som kanske inte klarar det. Det skulle bli oerhört kostsamt.
Hon förklarar att skolor inte alltid har möjligheten att erbjuda nyanlända alla de ämnen som de vill ha. Något som ofta beror på att det kan vara brist på lärare i vissa ämnen.
Kan de bli nekade vissa ämnen?
–Så kan det vara, men vi försöker att ge dem en blandning av de ämnena de behöver. Det blir problematiskt med att validera betyg från andra länder och att ta tillvara på kunskaper som de fått i sitt hemland. Det är ett nationellt problem.
Maria Melander menar dock att de tre kommunala gymnasieskolorna i Halmstad kan hjälpas åt att erbjuda nyanlända de kurser som de behöver.
Fakta: Antagning till gymnasieskolan
Ålder: Personer som är under 20 år och bosatta i landet är behöriga att söka till gymnasieskolan.
Ämnen: För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen.
Urval: Om antalet platser till en gymnasieutbildning är begränsat måste ett urval bland de sökande göras. Urvalet görs i huvudsak på betygen från grundskolan.
Utländska betyg: Betyg från en utländsk skola kan inte jämföras med svenska grundskolebetyg. Men gymnasieskolan har skyldighet att sätta av ett begränsat antal platser för dem som kommer från skolor som har betyg som inte kan jämföras med de från grundskolan. Varje gymnasieskola har också en fri kvot, ett visst antal avsatta platser, för elever med utländska betyg. Här gör varje skola som bedömning vilka som ska antas.
Alternativ för obehöriga: Introduktionsprogram. Det finns fem olika introduktionsprogram för elever som inte uppnår behörighetskraven för de nationella programmen i gymnasieskolan.
Introduktionsprogrammen är: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.
Introduktionsprogram syftar till förberedelser, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Eleverna kan inte få en examen från ett introduktionsprogram. Däremot får de ett gymnasieintyg på den genomförda utbildningen.
Prövning: Elever i gymnasieskolan som saknar betyg på någon kurs eller inte fått ett godkänt betyg på en kurs eller på gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan har även rätt att genomgå prövning för att få betyg
Källa: Skolverket
