För andra gången var Halmstadföretagaren Alexander Strandberg med i ”Robinson”. Fast så mycket tid på Robinson-ön blev det inte. Trots att han har varit med i programserien hela vägen från första till sista dag så blev det på en annan strand han tillbringade det mesta av sin tid. Tillsammans med en till återvändare, Helen Lindborg, startade Alexander i Gränsladet och sedan var planen att snabbt ta sig in till huvudön. Så blev det dock inte. Alexander blev kvar – länge. I 33 dagar satt han där i limbo och det tärde på psyket, berättar han nu när hans säsong är över.
– Så här i efterhand kan jag se den röda tråden i att jag skulle vara där från dag ett till dag 33. Men jag hade några tuffa veckor, helt klart. Det kändes som att jag vann rätt många tävlingar – men när det väl gällde, då vann jag inte. Det gick troll i det. Det blev jobbigt att motivera mig själv. Jag brottades mycket med att se syftet med att vara kvar. När jag åkte ner var ju frågan: ”Vill du vara med i ’Robinson’?”, inte ”Vill du vara på Gränslandet hela tiden?”. Jag visste ju att jag skulle börja där, men min vision var ju inte att jag skulle fastna där så länge som jag gjorde. Det var tufft, egentligen fram till andra dagen som Mark var där.
Mark Bannon var en av alla som kom och gick under Alexanders tid där, men få gjorde sånt intryck som den 34-årige Irlands-svensken.
– Varje morgon gick jag alltid iväg för mig själv och bad. Jag fastnade mycket i tankarna på mina barn – jag ville visa dem vad pappa kunde. En dag när jag kom tillbaka gick jag fram till Mark och bara bröt ihop i hans armar. Jag grät som ett barn – jag var helt förstörd. Han blev nog lite chockad, för han är ingen fysisk person. Men jag behövde det, få ur mig allt det. Sedan sa han alla de här sakerna som jag har rapat för mig själv, för att motivera mig att stanna kvar. Nu fick jag höra det från en annan. Ur den stunden hittade vi en gemensam mark att stå på och vi utvecklade en superfin vänskap.
Dock var det inte bara Alexander som hade liknande tankar under säsongen. Flera deltagare valde att självmant hoppa av Gränslandet – och vissa åkte inte ens dit när de blivit utröstade i örådet. Tristessen blev för mycket för många, tror Alex:
– Det är den tuffaste delen med Robinson, den mentala kampen när det blir mycket dötid. Här hemma kan vi alltid fly: När det blir för jobbigt kan vi ta fram en skärm, ringa en vän, gå ut på krogen eller slå på tv:n. Det har du inte där på stranden. Enda sättet att fly där är att åka hem. Och när väl den tanken börjar krypa in och du låter den bygga bo och etsa sig fast – då är du redan hemma.
Vän med Zayera
Förutom Mark lärde han också känna en annan deltagare extra väl – Zayera Khan.
För oss som bara har sett henne på tv kan hon framstå lite som en udda fågel. Hur var hon i verkligheten?
– Udda fågel är en bra beskrivning. Jag har sagt i tv att hon är väldigt egen, och det är hon. Men det finns en rakhet, hon säger vad hon tycker och tänker. Kan man ta sådana människor på rätt sätt så är det de enklaste man kan ha att göra med. Jag tror att svenska folket inte är vana vid den här raka kommunikationen. Vi vill bädda in allt för att få det att låta bättre än vad det är.
Sista veckan på Gränslandet åkte en ny person ut varje dag. Till slut stod det mellan Alex – och Mark.
– Jag var helt lugn med att om han vinner är det meningen, om jag vinner är det meningen.
Men Alex vann till slut.
– Magiskt kanske låter som ett stort ord, men det var jätteskönt att jag lyckades ta den sista biljetten. Jag fick visa mig själv och framförallt mina söner. Jag hade lämnat allt för att komma med och nu gjorde jag det. Det var galet skönt.
Intriger direkt
Väl på Robinson-ön började dramat direkt, och Alex hamnade snabbt i diskussioner med bland andra Pål Schakonat. Alex gav upp sin immunitet till Simone Sjöström och ville direkt utmana Pål på örådet: Alex ville göra upp i en hedersam kamp om vem av de två som skulle ta sig till final, snarare än att Pål skulle ”välja en svagare spelare” som han hade antytt.
–Jag hade varit tydlig med att jag inte skulle välja en tjej, och det var nog därför som tjejerna tänkte att de skulle rösta med mig. Pål var tydlig med att han skulle ta den svagaste – och Marcus hade också varit det.
Det som inte framkom i tv var att även Marcus Håkanson skulle rikta in sig på nån av tjejerna – trots att han tidigare hade lovat att göra allt för att få ut Pål.
– Marcus hade en beef med Pål och jag tänkte att han nu skulle få en möjlighet att slå ut Pål. Han hade pratat så mycket: ”Pål, Pål, Pål, Pål…” Men sen när det väl gällde så vågade han inte. Så hade jag blivit nedröstad på golvet hade jag där och då tagit Marcus. Jag var så sned på honom. Jag hade en stor nagel i ögat till honom.
Så blev det inte, Pål åkte ut i en duell mot Maureen Asic och hon, Alex och de andra blev klara för finalveckan. För Alex gick tävlingarna bra – fram till sista dagen innan sista örådet: Den klassiska grenen plankan.
– Förra gången jag gjorde den var jag säker på att åka först. Även här vinglade jag redan från början.
Ett plums senare var Alexanders säsong över.
– Det är klart att det är surt att jag ramlade av på plankan – jag ville ju springa finaltävlingen! Men nu blev det som det blev.
Barnen stolta
Hela säsongen har du pratat om hur viktigt det har varit att göra dina barn stolta. Hur känner du nu efteråt?
– Ja, det kan de vara. Sedan är det så med de minsta – de har andra favoriter än pappa! Några gillar Olivia och andra Mark. Men vi har sett på programmet ihop, och jo, de är stolta över sin pappa.
Och du själv då? Är du stolt?
– Ja, det är jag. Jag är stolt över hela resan, att jag lyckades bita mig kvar och vinna de mentala brottningsmatcherna jag hade på Gränslandet.
Efter andra omgången är det nu färdigt med ”Robinson” – åtminstone på ett tag.
– Jag tänker att jag ska göra någon annan tv-grej. Sen får vi se vad det blir.
Om de ringer från ”Robinson” och frågar om tredje gången gillt?
– Nej. Jag kan tänka mig det om kanske tio år, när jag är på en helt annan plats i livet men nu har jag ingenting mer att bevisa för mig själv där.
Han berättar att han under säsongen har fått mycket fina ord från tittarna, framförallt på sociala medier där han delar med sig av sina tankar.
– Jag tänker aldrig kalla mig influencer. Jag är Alex. Gillar man det så gör man det, gör man det inte så är det också okej. Men jag har fått en massa kärlek från folket.
LÄS MER:”Patienter som ringer ambulansen frågar efter Robinson-Karin”
LÄS MER:Halmstadprofilen återvänder till ”Robinson”: ”En spännande säsong”
