Många företag söker med ljus och lykta efter människor med en god yrkesutbildning på gymnasienivå. Det är den utbildningsbakgrund som enligt branschorganisationen Svenskt Näringsliv flest företag efterfrågar mest. Ändå väljer många unga i dag högskoleförberedande gymnasieprogram, även elever som inte har någon särskild plan på att studera vidare. Framför allt samhällsvetenskapligt program, vilket tidigare var något som framförallt lockade unga med ett stort intresse för humaniora som siktade på att läsa vidare till bland annat lärare, jurist, journalist eller samhällsvetare, har i dag blivit en uppsamlingsplats för alla möjliga som inte riktigt vet vad de vill göra när de blir stora.
Det är en oroande utveckling. Både för samhället och för individen. En aktuell rapport från Svenskt Näringsliv med namnet “Det är skillnad på gymnasieexamen och gymnasieexamen” visar att många av dem som valt högskoleförberedande gymnasieprogram både skulle fått arbete enklare och tjänat avsevärt mer, om de i stället gått ett yrkesförberedande program. Chansen till etablering på arbetsmarknaden kan förbättras med så mycket som 21 procentenheter och medianlönen med över 100 000 kronor per år om man väljer ett yrkesprogram, i stället för att söka in på ett högskoleförberedande program om man inte har intentionen att plugga vidare.
För den som ändrar sig och kommer på att hen vill läsa vidare vid ett senare tillfälle, är det inte heller så som många tror, att yrkesprogram stänger dörren till högre studier. Tvärtom är det relativt enkelt att komplettera med de ämnen som behövs via vuxenutbildningen.
En viktig aspekt, som Svenskt Näringsliv och andra med ensidigt arbetsmarknadsfokus missar, är visserligen kunskapens värde i sig. Utbildning är inte bara till för att göra människor anställningsbara utan handlar även om bildning och om att ge unga en stabil plattform att stå på som samhällsmedborgare. Men återigen, för den som väljer ett högskoleförberedande program utan att egentligen vara beredd på den mängd studier det innebär, vore ett yrkesprogram i de flesta fall en betydligt bättre väg att gå.
Det finns i dag en trist föreställning om att mer praktiskt inriktade gymnasieprogram är sämre och framförallt till för elever som inte är så duktiga i skolan. Ett narrativ som inte minst drivits på av partierna till vänster och deras krav på att alla utbildningar ska vara högskoleförberedande. Det vore välkommet om den synen förändrades. Människor är olika, har olika intressen och att gå ett yrkesförberedande gymnasieprogram är precis lika bra som ett studieförberedande. Till och med betydligt bättre om man inte har ambitionen att söka vidare till högskolan. Praktiska kunskaper är precis lika viktiga i vårt samhälle som att läsa tjocka böcker på akademiska.
Svenskt Näringsliv efterfrågar i sin rapport en reformerad gymnasieutbildning vilken framförallt är dimensionerad i enlighet med samhällets behov. Organisationen beklagar att man med offentliga medel “väljer att erbjuda utbildningsplatser som inte är ändamålsenliga och leder till sämre chanser till god etablering och försörjning”.
En sådan reform måste dock kombineras med en politisk attitydförändring. Så länge signalerna från samhället är att teori är bättre än praktik och alla borde gå på högskola till varje pris, kommer ett stort antal unga fortsätta sitta av tiden på samhällsprogrammet till liten nytta.
