Periodvis utsätts människor för påfrestningar då tryggheten i närsamhället hotas och faran upplevs lura runt hörnet. Oavsett om det kallas pojkstreck, gängkriminalitet eller mängdbrott så är vetskapen om hot och våld i det egna närområdet tungt att leva med. Var och en tvingas anpassa sig, kanske undvika att gå ut eller motvilligt vänja sig vid oron.
Det finns även en risk att boende i städer med utsatta stadsdelar anpassar sig till den kriminalitet som påverkar tryggheten i området. Tron om att det ”inte drabbar mig” är dock ofta konstruerad. Utanförskap och misstro till rättssystem och myndigheter kan dessvärre bli en bidragande orsak till att problemen fortsätter obehindrat och även trappas upp.
Andersberg i Halmstad räknas fortfarande som ett ”utsatt område” av NOA, polisens Nationella Operativa Avdelning, men även på Vallås och Linehed visar en enkätundersökning från 2022 att mindre än hälften av de boende känner sig trygga. Detta gäller i hög grad även Halmstads stadskärna. Där utökas nu antalet bevakningskameror och ordningsvakter patrullerar under sommaren.
När tryggheten hotas är det viktigt med ömsesidig förståelse mellan boende, polis och räddningstjänst. Naturligtvis är det viktigt att snabbt släcka bränder och utreda ansvar, men för att förebygga brott krävs uthållighet och ansvar av såväl boende som andra aktörer verksamma i områdena. En viktig samarbetspartner för hållbar stadsdelsutveckling är fastighetsägare, och då inte minst Halmstads Fastighets AB. Det är till exempel glädjande att ungdomar erbjuds sommarjobb i sin egen stadsdel.
Den som hävdar att ingenting görs åt kriminaliteten har fel. Sedan några år tillbaka arbetas det fram överenskommelser och medborgarlöften om samverkan för att skapa fokus på det som är viktigast i trygghetsarbetet. Syftet med denna form av samverkan är att öppna upp kontakterna mellan boende, polis och kommunerna. Kommunpoliserna som finns i Halmstad, Hylte och Laholm har en viktig roll. De är nutidens närpoliser.
Medborgarlöftet 2023-2024 i Halmstad innefattar bland annat att ”Polisen ska ha fokus på arbete som riktar sig till att förhindra eller försvåra att brott begås, arbeta kontakt- och trygghetsskapande genom att närvara med synlig uniformerad polis inom stadskärnan”. I motsvarande medborgarlöfte i Laholm finns högst upp på listan att ”samverka och arbeta brottsförebyggande riktat till ungdomar mellan 12 och 24 år”. Men också att höja den upplevda tryggheten i centrala Laholm inklusive Stadsparken.
Samtliga aktörer i utsatta områden, skola, föreningar och mötesplatser för unga borde ha i sitt uppdrag att jobba för en hållbar stadsdelsutveckling. Föräldraengagemang och en aktiv fritid för de yngsta är självklart också väsentliga delar i en hållbar utveckling.
Raljerande kommentarer på sociala medier från självutnämnda brottsutredare bidrar på inget sätt till ökad trygghet eller till lösningar på problemen. Genom fördomar och generaliseringar minskar snarare möjligheterna till en hållbar utveckling. De mest fördomsfulla som frestas att sprida rykten och spekulationer om Andersberg har i regel mycket lite eller ingen kunskap. Det negativa som skrivs i sociala medier brukar oftast beskriva avsändaren mer än stadsdelen.
Nyckeln till framgång handlar i stället om samverkan och engagemang.
