Sommarlovet lider mot sitt slut. För tiotusentals barn i Sverige har det inneburit en frihet som är svår att beskriva för den som inte själv varit utsatt för mobbning. För ytterligare tiotusentals barn har helvetet dock pågått under ledigheten eftersom mobbning i allt högre utsträckning pågår i sociala medier.
Fler och fler barn och unga mobbas i de svenska skolorna. Allt fler blir både slagna, sparkade, retade eller på andra sätt utsatta. Det är allt annat än acceptabelt. Organisationen Friends gör regelbundet undersökningar där de uppskattar hur många barn och unga som blir utsatta för mobbning. De senaste tio åren har antalet mer än fördubblats. Från 60 000 år 2015 till 140 000 år 2022. Av trenden att döma bör vi ställa in oss på att siffrorna för 2024 är allt annat än muntra.
Att mobbning får allvarliga konsekvenser för individen är inget nytt. Det gäller både här och nu i form av en ovilja att gå till skolan, vilket i sin tur leder till sämre betyg, och därmed svårare att komma in på högskolor och universitet. Det är heller inte ovanligt att en person som blivit mobbad dras med besvär i form av exempelvis komplex och en skadad självkänsla beroende på det som personen utsatts för under hela livet om denne inte får hjälp. Något som i sin tur riskerar att leda till en bestående psykisk ohälsa lika mycket som att personen ifråga senare får problem i arbetslivet.
Mobbning och dess konsekvenser är även kostsamt sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Friends har försökt sätta det personliga lidandet i ett sammanhang där de samhällsekonomiska effekterna synliggörs och kommit fram till att mobbningens samhällskostnad blir 46 miljarder kronor de kommande 30 åren. Detta mot bakgrund av att många av de som mobbats, omkring en tiondel av de utsatta i undersökningen, beräknas behöva ta del av insatser inom till exempel hälso- och sjukvården samt riskerar ett försenat inträde på arbetsmarknaden.
Summan är hisnande. Det är åtskilliga miljarder som, i ett samhälle utan mobbning, hade kunnat läggas på annat. Som att rusta upp den redan utsatta vården, inte minst den psykiatriska där vårdköerna tenderar att vara oacceptabelt långa.
”Det är vuxnas ansvar att se till att det inte förekommer mobbning men det är viktigt att involvera eleverna. Att bygga relationer är jätteviktigt för om inte eleverna känner tillit till de vuxna så kommer de aldrig att få veta vad som händer”, säger Magnus Loftsson, forskningsledare på Friends, till SVT (juni 2022). Loftsson har rätt.
Vad som behöver göras är att i större utsträckning lyfta mobbningen och dess konsekvenser. Det gäller både i skolan som hemma vid köksbordet. Vi måste prata mer om hur vi behandlar varandra. Lyfta att det som är ett skämt för den ena kan vara en klump i magen och ångest för en annan. Mobbarnas mönster måste brytas och de som mobbas hjälpas. Skolans resurser är allt annat än oändliga, men det måste ändå finnas möjlighet att råda bot på mobbningen. Det är även hög tid för politiker att göra en kraftansträngning för att få ett slut på mobbningen en gång för alla. Mer resurser behöver läggas på att tidigt motverka mobbning i alla dess former, innan samhällskostnaden blir ännu större.
