Årets hittills största politiska fråga i Laholms kommun har varit förslaget att lägga ned de två skolorna Genevadsskolan och Ahla skola. Efter en omfattande debatt under våren, och ett stort folkligt motstånd från framför allt berörda föräldrar, behandlade kommunfullmäktige förslaget att avveckla de två skolorna på ett extra möte i mitten av maj. Den politiska majoriteten Ansvar för Laholm fick utan större åthävor igenom sitt förslag, och de två skolorna är nu nedlagda efter sommaravslutningen för ett par veckor sedan.
Ärendet var trots det inte helt över eftersom det under våren startades en insamling av namnunderskrifter till stöd för en folkomröstning om skolornas bevarande eller nedläggning. I mitten av juni kom så beskedet att tillräckligt många underskrifter samlats in för att fullmäktige måste behandla det så kallat folkinitiativet.
Men på tisdagens fullmäktige återremitterades ärendet om en folkomröstning för att utreda hur den ska finansieras. Detta är så klart ett sätt för det politiska styret Ansvar för Laholm att förhala en jobbig fråga. Men så är också demokratins spelregler.
Här gäller det att hålla tungan rätt i mun, för det är inte alltid som fullmäktige har att följa vad majoriteten tycker. Ett ärende kan återremitteras om en tredjedel av fullmäktiges ledamöter tycker så. Men när ärendet kommer tillbaka är det enkel majoritet som gäller.
När det gäller ett folkinitiativ är det andra regler som gäller. Får ett folkinitiativ ihop tillräckligt med godkända namnunderskrifter, 10 procent av de röstberättigade, måste frågan om en folkomröstning tas upp till behandling, vilket också skedde i Laholm. När frågan sedan behandlas av fullmäktige ska en folkomröstning genomföras om inte två tredjedelar av de närvarande ledamöterna är emot det förslaget. Omvänt behövs det alltså bara att en tredjedel av fullmäktige säger ja till en folkomröstning för att den ska bli av. Med tanke på att Medborgerlig samling, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Laholmspartiet deklarerat att man vill ha en folkomröstning så lär den förr eller senare bli av. Därmed skulle Laholms kommun få sin första folkomröstning. Men det är majoriteten, Ansvar för Laholm, som har makten att sätta upp formerna för hur den ska genomföras, och inte minst hur frågan ska formuleras.
Ibland kan man tänka att demokrati är enkelt, det gäller att följa vad de flesta vill, en majoritet. Men ibland behövs också ett skydd för minoritetens rättigheter och intressen. Detta har också lagstiftaren visat i hur reglerna bakom ett folkinitiativ ser ut, som att det inte behövs en majoritet i fullmäktige för att driva igenom en folkomröstning.
Ansvar för Laholm (C, S, M, KD och L) styr kommunen i majoritet, och styret kan verkligen kritiseras för hur man har drivit igenom beslutet att lägga ned de två aktuella skolorna. På fullmäktigemötet i mitten av maj medgav utbildningsnämndens ordförande Åke Hantoft (C) att beslutsprocessen gått fort samtidigt som han menade att det inte fanns ett bättre läge än nu.
”År två är ett perfekt år för att göra ett beslut. Det är efter valet, det är innan ett val om två år. För det ska inte vara en valfråga om man ska göra en förändring inom skolorganisationen”, sa Hantoft.
Det är ett häpnadsväckande uttalande ur ett demokratiskt perspektiv, för Åke Hantoft tycks mena att frågan om att lägga ned skolor ska behandlas så långt från väljarna som möjligt, i alla fall sett till det tidsmässiga avståndet. Det är inte att ta väljarnas oro på allvar.
Kanske är det också denna inställning som lett till att väljarna slår bakut, och har drivit fram en folkomröstning. För vad som kan konstateras om beslutsprocessen att lägga ned de två skolorna gick det väldigt fort från att förslaget först presenterades tills att beslutet togs, tre månader för att vara exakt. Däremot finns det stora tveksamheter i behovet av en folkomröstning, och framför allt då hur utfallet ska tolkas.
Att lägga ned två fullt fungerande byskolor är i grunden inte bra, och lite av ett fattigdomsbevis på att en kommun inte har råd med mindre skolor. Men nu är beslutet att lägga ned skolorna i Genevad och Ahla fattat av en majoritet i fullmäktige. Att i efterhand genomföra en folkomröstning är i det här läget inte rätt. Och då inte på grund av kostnaden, för demokrati måste ibland få kosta, utan för att utfallet troligen inte kommer att göra någon skillnad.
I den representativa demokrati som vi har i dag, och med val vart fjärde år, har vi politiska företrädare som tar ansvar för de gemensamma resurserna och ser till att de förvaltas på bästa sätt mellan valen. En folkomröstning visar förvisso väldigt tydligt vad folket tycker i en viss fråga, men utfallet speglar inte på något sätt det ansvar som ett politiskt styre har att få en budget i balans.
Demokrati är inte alltid en enkel resa från en punkt till en annan. Det visar inte minst processen under året att lägga ned de två skolorna i Laholms kommun. Med detta sagt är det ändå inte lämpligt att hålla en folkomröstning om de två skolornas framtid. Det är styret som har det yttersta ansvaret att på bästa sätt organisera kommunens verksamheter efter de resurser som finns tillgängliga. Men att ta beslutet att lägga ned skolorna mitt i mandatperioden för att slippa möta väljarna vid ett val är däremot illa. Riktigt illa.
