Många mikrobryggerier och vingårdar i Sverige har väntat länge på att det ska bli tillåtet med gårdsförsäljning. Turerna har varit många under årens lopp. Att skydda Systembolaget har varit viktigt för många, ibland till gränsen för det absurda. De som ihärdigt har kämpat för gårdsförsäljning, främst Centerpartiet och Moderaterna, har vägrat att ge upp.
Nu har regeringen äntligen aviserat en lagrådsremiss om att tillåta just gårdsförsäljning. Det har varit utlovat länge, men socialminister Jakob Forssmed (KD) har gett intryck av att vilja förhala processen. Förslaget med en betald rundvisning eller föreläsning som krav för att få handla alkohol på gården kan vara det som blev Alexanderhugget. Då räknas gårdsförsäljning som besöksnäring och inte detaljhandel, vilket antagligen är en säkerhetsåtgärd för att försöka skydda Systembolaget.
Statsminister Ulf Kristersson säger att gårdsförsäljning är en frihetsreform, men så mycket frihet är det inte när svensk byråkrati ska vara ständigt närvarande. Det som borde vara lättast att acceptera för “frihetsförespråkarna” är begränsningar i hur mycket alkohol man får köpa. Förslaget är i snålaste laget: bara 70 centiliter. Mängden motsvarar en normalstor flaska sprit, och är förstås en besvikelse för de småskaliga företagen som tillverkar prisbelönt gin, rom på svenska sockerbetor eller whisky på svenskodlat spannmål.
Spriten i sig själv är redan dyr på grund av det småskaliga hantverket, men tvånget med betald rundvisning eller föreläsning gräver ännu djupare hål i plånboken. Att handla i gårdsbutiker kommer knappast låginkomsttagare att göra, men det är ändå onödigt av regeringen att göra besöket ännu dyrare. Även maximalt tre liter av vin, öl eller cider är i snålaste laget.
Förslaget innehåller också ett maxtak för hur stor produktion det får vara på gårdarna. Det är däremot en bra avvägning, även om det är svårt att veta hur rimliga siffrorna är. Det småskaliga måste värnas och frågan gynnas inte av att stora producenter är med under provperioden på sex år. Man får utgå från att fortsättningen därefter inte blir att backa bandet utan att skruva på detaljerna så att gårdsförsäljningen kan fortsätta gynna landsbygden och besöksnäringen.
