Fler unga vuxna drömmer i dag om Volvo, villa, vovve – utan barn. På sikt kan de förändrade prioriteringarna, med fler som värdesätter ett fint hem högre än att få barn parallellt med en snabbt åldrande befolkning och ett ökat tryck på välfärdssystemet leda till allvarliga demografiska och ekonomiska följder.
En nyligen genomförd undersökning av Ungdomsbarometern visar att en "fin bostad" toppar listan över vad unga anser vara viktigast för deras framtida lycka. Hela 9 av 10 unga mellan 15 och 29 år anser att en trygg och trivsam bostad kommer först när de ska värdesätta vad som ligger till grund för att de ska känna sig nöjda med sin framtida tillvaro. Det kan jämföras med att skaffa barn, vilket bara 2 av 3 anger som betydelsefullt.
Det är en förändring som har noterats under flera år. Förra året var en rekordlåg nivå för barnafödande i Sverige. Vad som ligger bakom trenden, som är långt ifrån unik i västvärlden, behöver analyseras närmare. Trots det kan två faktorer spela en stor roll för nedgången.
För det första finns det en utbredd föreställning om att förutsättningarna måste vara perfekta innan man ens kan överväga att bli förälder. Inte minst på bostadsområdet. Unga vuxna känner att de måste ha ett förstahandskontrakt eller ett säkrat lånelöfte för att ens tänka tanken på att bilda familj. Det kan vara en förklaring till den höga tröskeln för upplevd trygghet, och därmed den avvaktande inställningen till föräldraskap.
Den andra faktorn är den dysfunktionella bostadsmarknaden. Unga vuxna i större städer, som saknar både kapital, kontakter och kötid, får det nästintill omöjligt att få ett boende som de på sikt kan kalla ett hem. Undersökningen visar också att fem gånger så många unga drömmer om att bo i villa eller radhus jämfört med hyresrätt. Det är en trend som belyser behovet av att öka tillgången på prisvärda småhus och radhus för att möta efterfrågan och erbjuda unga vuxna bättre förutsättningar att stadga sig.
Däremot är Sverige långt ifrån unikt vad gäller nedgången i födelsetal. Internationellt har det gått att se liknande nedgångar. Enligt en OECD-rapport har födelsetalen i världens rikaste ekonomier mer än halverats sedan 1960 och nått en rekordlåg nivå. Det genomsnittliga antalet barn per kvinna i de 38 OECD-länderna har sjunkit från 3,3 år 1960 till 1,5 år 2022. Barnafödandet ligger nu långt under nivån på 2,1 barn per kvinna, vilket anses nödvändigt för att en befolkning ska vara stabil.
Samarbetsorganisationen varnar också för att nedgången potentiellt kan få stora konsekvenser för den ekonomiska tillväxten och det samlade välståndet. Tillsammans med en ökande livslängd skapar låga födelsetal ett tryck på välfärden, på grund av att färre personer kommer behöva försörja allt fler. Det borde utgöra ett orosmoln för svenska politiker.
Därför vore det klokt om regeringen dels tillsatte en utredning som undersöker vad som ligger bakom trenden med färre barn som föds. Dels om politiken också fokuserade på att erbjuda bättre förutsättningar för dagens unga vuxna och deras boendesituation. Det är två åtgärder som inte lär förändra den internationella trend som svenskar utgör en liten del av. Men på sikt kanske det skulle leda till att fler tar del av ett liv med en Volvo, villa, vovve – med barn.
