Den högerledda regeringen har siktet inställt på att kraftigt bygga ut kärnkraften – i framtiden. För att lyckas med detta har man i Tidöavtalet aviserat 400 miljarder i kreditgarantier för ny kärnkraft. Men frågan är det om räcker.
Ny kärnkraft kan nämligen bli dubbelt så dyr att installera jämfört med tidigare beräkningar. Detta enligt vad SVT.se rapporterar på tisdagen (16/1). Den kraftigt ökade kostnaden för ny kärnkraft bygger på uppgifter som Vattenfall fått in från leverantörer av mindre så kallade SMR-reaktorer.
Utifrån dessa uppgifter menar man från Energimyndighetens sida att lönsamheten för kärnkraft faller brant, och att det då är tveksamt om det överhuvudtaget kommer att byggas nya reaktorer.
Det ligger i kärnkraftens natur att den är ständigt fördyrande, inte minst på grund av det stora behovet att säkerställa att radioaktiva ämnen inte kommer ut vid drift. En annan lärdom är att när staten går in garanterar en viss finansiering inom en sektor finns en stark tendens att kostnaderna stiger. Det är som att löftet i sig är kostnadsdrivande.
Är regeringens energipolitik teknikneutral? Nej. Är regeringens energipolitik marknadsmässig? Nej. Det är alltså precis där som regeringens kärnkraftssatsning befinner sig, långt från sans och balans.
Med andra ord riskerar den kärnkraft som regeringen vill se på plats om ett eller två decennier att bli en gökunge som slukar allt i sin väg. Gör om och gör rätt, och låt varje energislag bära sig självt. Då kan man se vad som verkligen är en lönsam energiproduktion för framtiden.
