Drygt 40 procent landets kommunpolitiker upplever att de har blivit utsatta för hat eller hot. Detta är svart på vitt resultatet av den forskningsrapport från Högskolan i Halmstad som nyligen publicerades, och som HP rapporterar om.
Att så många politiker har fått uppleva hat eller hot är oerhört allvarligt, och på sikt ett hot mot demokratin. Här har vi alla ett stort ansvar att se till att markera mot en allt hårdare ton mot politiker på bland annat sociala medier.
Forskningsrapporten ”Förtroendevaldas utsatthet” är gjord på uppdrag av Sveriges Region och kommuner (SKR) och skriven av de två Halmstadforskarna Mikael Thelin och Ulf Petäjä. Rapporten bygger dels på en enkät som skickats ut till cirka 6 000 kommunpolitiker i landet, dels på djupintervjuer med fjorton politiker. En oroväckande trend är att många politiker upplever att retoriken mot men även mellan kommunpolitiker har blivit hårdare.
”De tillfrågade menar att samtalstonen generellt har blivit alltför hård, i hela samhället. Så det behöver förändras”, säger Mikael Thelin till HP.
Vad som framgår av rapporten kan hot eller hat mot politiker delas upp i olika kategorier av vad som orsakar att en politiker blir utsatt. Det kan handla om sakpolitiska, ideologiska eller personliga orsaker. Som exempel på sakpolitiska orsaker finns beslut som berör vindkraft eller skolnedläggningar medan ideologiska orsaker allt som oftast är kopplat till vilket parti man företräder. Av rapporten framgår att företrädare för Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är mer utsatta av hot och hat som utgår från respektive partis ideologi.
En tredje orsak att bli utsatt för hat och hot kan kopplas till en politikers maktställning, kön eller ålder. Men det viktigt att poängtera att oavsett vilken orsak som en politiker drabbas av hat och hot är det helt oacceptabelt.
För en levande demokrati är det viktigt slå vakt om yttrandefriheten, det vill säga rätten att fritt uttrycka sina åsikter, och detta utan att drabbas hat och hot. Den dagen då man hotas av bestraffning för de åsikter man ger uttryck för är demokratin i fara.
Givetvis finns det begränsningar i yttrandefriheten, bland annat i att i yttrandefrihetens namn inte får lov att inskränka andras yttrandefrihet. En annan begränsning finns också i lagstiftningen om hets mot folkgrupp eller frågor som berör förtal. Men trots dessa inskränkningar är yttrandefriheten långtgående i Sverige.
Särskilt viktigt är yttrandefriheten för de som är valda av folket att företräda folket, det vill säga politiker.
Det är genom en öppen debatt som det politiska samtalet blir som bäst, när olika argument och perspektiv kan framföras helt utan att det leder till negativa konsekvenser för politikerna. Den dag som en politiker tvekar inför att uttrycka sina åsikter av rädsla för konsekvenserna är en mörk dag för demokratin.
