Söderläge är det tredje förslaget till ett nytt torg som presenteras i ledarsidans serie om nya Stora torg. I förslaget står det så här inledningsvis:
”Spänningen mellan det öppna och det slutna är det som karaktäriserar morgondagens Stora torg. I gränssnittet som bildas för torget ett neytt söderläge. En plats att slå sig ned på en vårdag när solen börjar värma.”
På skisserna över torget i underlaget förstår man vad som menas. I Söderläge har man delat upp torget i en nordlig och en sydlig del. I den norra delen vill man anlägga grönska medan den södra delen behålls öppen som i dag. Tanken med den öppna ytan är bland annat att skapa flexibilitet på torget, en yta som kan användas till olika evenemang och event. Tanken är god, men flexibiliteten har här blivit överordnat hela torgets funktion. Stora torg är som namnet antyder stort. Här finns det gott om plats att skapa många mindre rum och samtidigt se till att det finns utrymme för tillfälliga anpassningar utan att för den skull att halva torget tas i anspråk.
Men det finns flera bra detaljer att lyfta fram med Söderläge. Först och främst har man stora ambitioner med torget, det är bra.
”Genom att tillföra mer grönska, fler och olika slags sittmöjligheter, nya paviljonger, belysning som gör torget attraktiv [sic!] året runt och ett ännu bättre underlag för fler uteserveringar tror vi att torget kan återfå sin attraktivitet och bli Halmstads naturliga vardagsrum”.
Detta är bra sammanfattning av vad man vill göra, och vad som är ambitionen med omformningen av torget. Att Stora torg ska bli det naturliga vardagsrummet för Halmstadborna är en klockren vision.
För att nå dit vill man först man få in mer grönska på torget. Grönskan ska bestå av tre olika nivåer. Först ett lägre skikt av perenner och buskar. Därefter träd som planteras ovanför garagetaket. Till sist vill man på sex ställen plantera så kallade evighetsträd, och som ligger utanför garagetorget. På så sätt kan dessa större träd rota sig i marken utan risk för att skada det underliggande garagetaket. Mer grönska på Stora torg är ytterst välkommet, både för att få en naturlig inramning av torget och som skydd mot en brännande sol under varma sommardagar.
I Söderläge ingår också fina sittgrupper på framför allt östra sidan av torget. En av grundförutsättningarna för en ombyggnad av Stora torg är att det måste byggas två nya trappuppgångar från torget upp till markytan. Dessa två uppgångar är tänkta som nödutgångar vid händelse av en brand i Torggaraget. I underlaget för arkitekttävlingen måste dessa två trappuppgångar ligga inom markerade områden, dels på den norra sidan, dels på den södra. I Söderläge har man valt att integrera den norra trappuppgången med en ny torgpaviljong, som tillsammans med en upprustad torgkiosk skapar två intressanta publika miljöer på torget, med möjlighet att locka till sig människor, och få dem att stanna.
En annan sak som är riktigt bra i Söderläge är den nya stenläggningen. I dag domineras Stora torg av ett monotont och näst intill intetsägande rutmönster som upprepas över i stort sett hela torget där svarta diabasstenar utgör själva mönstret. I bidraget Söderläge vill man skapa en mer neutral, ”riktningslös” beläggning, men som på vissa ställen får ett mönster av den återvunna diabasstenen. Inspirationen till detta mönster tar man från nära håll, ”binge”, som är en halländsk sticktradition med gamla anor. Binge som mönster återfinns bland annat på tröjor, vantar och halsdukar. Detta mönster vill man nu som sagt återskapa på Stora torg, med svart diabassten som konstrast.
”Bingemönstret får dyka upp som en markör här och där med en koncentration i den öppna siktlinjen från hörnet Brogatan/Storgatan mot kyrkan”, kan man läsa i Söderläge.
Bingemönstret knyter an till den halländska historien samtidigt som det är ett mycket dekorativt och unikt inslag på torgytan. Detta är en mycket lyckad kombination av funktion och innehåll. Men ett vackert golv gör inget hus, eller rättare sagt ett nytt torg. Ett bingemönster kan tyvärr inte lyfta ett helt torg. Däremot hade mönstret gärna fått inkorporeras i något av de andra förslagen.
Tar man på de kritiska glasögonen blir förslaget Söderläge lite av ett halvdant torg. Den södra halvan av torget bibehålls i stort som i dag, medan den norra halvan i huvudsak ska fyllas med grönska. Mer grönska är givetvis välkommet på ett torg som i dag mest ser ut som en stenöken, men frågan är varför denna grönska inte är fördelad över hela torget, och därmed blir till en helhet.
Visserligen lyfter man i Söderläge fram att den södra delen av torget kan användas vid större evenemang, men frågan är om denna flexibla funktion verkligen behöver ta upp av halva torget. Att denna södra halva av torget på många sätt liknar dagens torg gör inte saken bättre.
För att Stora torg ska bli den naturliga mötesplatsen i Halmstad, en plats där människor vill träffas och umgås, behöver man se till att hela torget omfattas av denna förändring. Det finns många små delar som är intressanta med Söderläge, men som en helhet har förslaget tyvärr inte de kvaliteter som några av de andra bidragen har för att Stora torg blir den naturliga mötesplatsen i Halmstads city.
