Under valrörelser, när politiker syns mer, tenderar deras utsatthet för olika typer av brott att vara högre. För två år sedan, under valrörelsen 2022, polisanmälde enligt en ny studie som Dagens Samhälle (26/9) rapporterar om, 55 politiker brott som hade en direkt koppling till deras förtroendeuppdrag.
Det är forskarna bakom projektet som gjort bedömningen att de 55 brotten har direkt koppling till politikerrollen, totalt gjordes 249 anmälningar om brott riktade mot politiker i riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige under september till december samma år.
Från forskarnas sida framhålls att 55 stycken kan vara i underkant. De har bara räknat med brott där kopplingen framkommer tydligt av polisanmälan, men påpekar att även skadegörelse på bilar och kapningar av Facebook-profiler kan ha samband med att brottsoffret är politiker.
Det finns alltså goda skäl att tro att det finns ett mörkertal, som förstärks av enkätundersökningar som tidigare gjorts, som visar att politiker sällan anmäler hot och hat. Bland annat för att de tror att en anmälan ändå inte kommer leda till något.
Det finns tyvärr fog för politikernas farhåga. Av de 55 fall som anmäldes 2022, är det bara fem som gått vidare till åklagare, och av dem är det bara ett enda fall som slutat med fällande dom.
Den straffskärpning som införts för att värna demokratin, vilken innebär att brott mot förtroendevalda politiker kan anses som extra allvarligt och straffas därefter, har fått genomslag och används av domstolar. Det löser dock inte problemet att det är få fall som ens går till åtal.
Men med tanke på hur hot och hat riskerar att tysta, antingen genom att drabbade lägger politiken på hyllan eller att vissa avskräcks från att ge sig in i politiken från första början, är en dom på 55 anmälningar alldeles för lite.
Sammantaget understryker den aktuella studien vikten av att det finns rutiner kring politiker, för att hantera hotbilden. Finansdepartementet har föreslagit att kommuner och regioner ska vara skyldiga att förebygga att kommunal- och regionråd utsätts för ohälsa till följd av hot och våld – samma stöd som kommun- och regionanställda har rätt till.
Förutom kommuner och regioner har rimligen partierna ett ansvar för att ge hjälp och stöd åt de som drabbas – det borde rimligen omfatta hjälp med att anmäla.
När hat och hot blir en del av vardagen är det begripligt att man inte orkar anmäla varje gång, men mörkertalet är oacceptabelt. Hatet mot förtroendevalda är ett hot mot vår demokrati, och därför är det avgörande att vi kan förstå omfattningen. Brott mot politiker måste fram i ljuset.
