Under onsdagen (28/10) öppnade det amerikanska teknikbolaget Amazon officiellt sin näthandel i Sverige. På ytan kan det se yrvaket ut. I Sverige handlar 82 procent av medborgarna varje år på nätet, näst högst i unionen efter Danmark och långt över EU-snittet på 60 procent.
Men det finns utrymme för tillväxt. Enligt Svensk Handel är e-handeln den enda kategori inom detaljhandeln som vuxit på senare år, och har nu en marknadsandel på 10 procent.
På så sätt är tillskottet positivt. Konkurrens vässar erbjudanden, leveranssätt och priser. Men när Amazon träder in på en marknad händer andra saker.
I amerikanska delstater som South Carolina, Virginia och Kalifornien har lönerna för lagerarbetare sjunkit med mellan 16 och 30 procent efter att bolaget etablerar en lagerlokal i området, enligt tidskriften The Economist (20/1-18). Det måste inte vara något negativt.
Att lönerna går ner visar att det finns rum för effektivisering, vilket i öppna ekonomier frigör resurser som kan användas bättre någon annanstans. Det behöver heller inte betyda att arbetarna behandlas dåligt. I USA erbjuder Amazon sjukvårdsförsäkring, pensionssparande och aktier till de anställda. Det kan förklara varför det faktiska löneutrymmet blir lägre.
Något liknande kanske inte händer i Sverige, men bolagets inträde belyser andra frågor. Exempelvis att e-handelns alla transporter ökar utsläppen jämfört med traditionella inköp. Att beskatta plastpåsar i fysiska butiker driver bara fler att köpa från mer koldioxidintensiva nätbutiker. Ska politiker försvåra eller förenkla för fler att handla via sådana tjänster?
Det knyter an till ett större dilemma om hur enskilda länder ska hantera globala teknikbolag som Amazon, Apple, Facebook och Google. Alla har affärsmodeller som på ett eller annat sätt utmanar den gängse bilden av ett företag och hur det kan tjäna pengar.
Amazon säger sig vilja betala rätt skatter i Sverige. Men dagens skattesystem bygger på föråldrade principer om ett ”fast driftställe”, liksom att kärnverksamheten ska bedrivas på denna plats.
Så ser inte de globala teknikjättarnas affärsmodeller ut. I Amazons fall tjänar bolaget knappt pengar på sin nätbutik. I stället är det bolagets molntjänster som drar in runt 70 procent av rörelseresultatet.
Sverige passar därför Amazon som handen i handsken, eftersom vi också erbjuder rabatterad el åt företag som driver server- och datacenter. Därtill ger internationella skatteregler inte något enskilt land företräde att beskatta dessa digitala bolag korrekt.
Det vore alltså naivt att tro att Sverige ska få in alla de skatter andra företag betalar. Det är politiken införstådd med.
Faktum är att den rödgröna regeringen lovat Amazon, ihop med Facebook och Google, saftiga undantag om de etablerar datacenter i landet, enligt en granskning av Aftonbladet (16/8-20). Vilket också skett. Facebook finns i Luleå, Google i Avesta, och Amazon har tre hallar i Mälardalen.
Ändå får man det ofta att låta som om företagen drar nytta av system på sätt som aldrig var meningen. Internationella etableringar gör att gårdagens regler får dagens ljus på sig.
När globala jättar utmanar små marknader kan det se ut som rovdrift. Men den stora fördelen med Amazon är inte kortare leveranstider, utan att vi tittar oss i spegeln och frågar vilket samhälle vi vill ha.
