Slutreplik. Svar till Christel Cederberg, 24/11.
I HP den 24 november kommenterar Christel Cederberg min debattartikel om de vinster som finns med storskalig solkraft. Glädjande nog har vi samma åsikt när det gäller behovet av mer solel.
Därefter ägnar Cederberg sig åt att måla upp farorna med minskad svensk livsmedelsproduktion. Solkraften kommer däremot inte att hota det svenska jordbruket utan endast ta i anspråk en ytterst liten del av Sveriges landareal. Svensk Solenergis mål är 30 TWh solenergi år 2030, en tiodubbling från de cirka 3 TWh solel som produceras i år. För varje TWh används 0,003 procent av Sveriges yta (temporärt, för efter 30–50 år kan solparken plockas ner). Vi talar alltså om totalt 0,09 procent av landets yta.
Så strålkastarljuset måste riktas åt helt andra håll för att identifiera faror för det svenska jordbruket. Om jordbruket behöver andra regleringar eller högre bidrag via den europeiska jordbrukspolitiken så har jag inga synpunkter på det. Men jag kan glädja Cederberg med att livsmedelssektorns konkurrenskraft i alla fall kommer stärkas av mer billig solel. Dessutom – all solkraft kommer inte att byggas på jordbruksmark. Ibland blir det på stora industritak, ibland på jordbruksmark och ibland där det finns skog.
Cederberg tar också upp de säkerhetspolitiska aspekterna. De senaste åren har fokus för Europa varit att bli självförsörjande på energi. Anfallskriget mot Ukraina utlöste en snabb reaktion för att göra Europa mindre beroende av Ryssland. Här kan den närproducerade, förnybara och fossilfria solkraften spela en viktig roll. Solenergi är det kraftslag som går allra snabbast att bygga ut.
Tyvärr ligger Sverige fortfarande långt efter resten av Europa där i genomsnitt ca 8 procent av elproduktionen kommer från solen. I Sverige utgjorde solkraft bara 1,2 procent av elmixen år 2022 medan ett jordbruksland som Nederländerna redan är uppe i 15 procent.
Det är riktigt som Cederberg skriver att svenska myndigheter har olika måttstockar vid tillståndsgivningen av solkraftsparker. Det är helt orimligt. Det är därför jag har lyft fram professor Hasslers förslag om att elutbyggnad ska ses som ett samhällsintresse som ska ges en högre vikt än andra samhällsintressen.
Cederberg vill lyfta fram Skåne som ett län där anläggningar ofta får avslag av länsstyrelsen. Låt mig i stället passa på att lyfta fram ett annat perspektiv som nu är aktuellt just från Skåne. Möjligheten att kombinera jordbruk med storskalig solkraft. Så långt som möjligt måste olika intressen samexistera.
Det övergripande målet med en satsning på solenergi är förstås att snabbt bidra till att täcka det ökande elbehovet. Det gynnar alla elanvändare, även livsmedelssektorn.
Anna Werner, vd Svensk Solenergi