Alltsedan 1950 noterar den svenska almanackan den 10 december som ”De mänskliga rättigheternas dag”. Då firas den MR-deklaration, som FN antog den 10 december 1948.
I paragraf 3 tas ”rätten till liv”, det vill säga avståndstagande mot dödsstraffet, upp. Just den saken manifesteras den 10 oktober genom ”Dagen mot dödsstraff”.
För 40 år sedan, i december 1983, gick ett upprop ut över hela världen. Alla, inklusive ledande politiker, uppmanades att skriva under på MR-deklarationen. Detta gjorde fyra av de svenska riksdagspartiernas ledare jämte det femtes sekreterare. Företrädare för de största svenska organisationerna, humanitära, fackliga, religiösa med flera, skrev också under på följande paroll:
”Vi uppmanar alla regeringar att:
• ratificera de internationella fördragen om de mänskliga rättigheterna,
• anpassa sina egna lagar och åtgärder därefter,
• verka för att skydda de mänskliga rättigheterna i alla länder.
• Vi vädjar, på deras vägnar, som blivit fängslade och tystade, till alla regeringar och till Förenta Nationerna, att ge beskydd åt dem som talat och handlat till försvar för de mänskliga rättigheterna.”
I Laholm skrev alla kommunfullmäktiges ledamöter sina namn under uppropet.
Skulle samma uppslutning ske, om ett sådant upprop gick runt i dag?
Åke Sintring
Amnesty, Grupp 168 Laholm