Jag går förbi dörren, ja dörren till rummet där läkaren som missbrukade sin förskrivningsrätt satt och jag tänker på hur arg jag blir. Hur en persons agerande nu tenderar att överskugga en hel kliniks profession negativt.
Men då, då plötsligt slår det mig och hur jag inte bara kan vara tyst, tyst om det enorma noggranna engagemang verksamhetsansvarig läkare och verksamhetsansvarig sjuksköterska lagt ner på mig, ja även min familj. Ja, jag vill berätta om hur jag har en helt annan upplevelse av denna klinik och hur de i min resa upp från depressionens avgrund och genom pågående rehabilitering är ett jättestöd för både mig och min man.
När jag tänker tillbaka på min depression och de tillfällen när jag mådde som sämst och i kontakten med min läkare så vill jag gärna ge min bild av förskrivning och uppföljning på kliniken. De tabletter jag fick utskrivna från verksamhetsansvarig läkare gick att räkna på en hand och var också direkt kopplade till ett återbesök på kliniken. Och ärligt så tror jag aldrig att jag har lämnat ett besök hos läkaren utan att ha fått frågan: du har väl en tid inbokad hos sjuksköterskan?
Inte heller har det varit tal om att medicinera bort depressionens symtom och lite till, nej min behandlande läkare har alltid varit tydligt med att inte ha för mycket mediciner och jag har i min behandling upplevt ett holistiskt synsätt.
Kanske tänker man att jag har haft en lätt resa i min depression och att det inte krävts så mycket vård, men tvärtom, mitt tillfrisknande har varit svårt och komplicerat. Och ibland tänker jag faktiskt att jag inte vet vad jag skulle varit i dag om det inte vore för kliniken och för deras enorma kunskap. Ja, tänk om det inte vore för deras mod och tålamod och sitt sätt att se hela individen och även deras anhöriga, att finnas där i vått och torrt kring sjukintyg och annat som ibland blir rörigt vid en svår depression, Tack!
Evigt tacksam !
LÄS MER:Kritiserad psykiatrimottagning får fortsatt förtroende