HBK:s ekonomi är ämne för insändaren.
HBK:s ekonomi är ämne för insändaren. Bild: Roger Larsson

HBK:s ekonomi på slak lina i tolv år

Vågar Halmstads kommun inför framtida investeringar tro och lita på att HBK klarar sina åtaganden och ekonomi?

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

ANNONS
|

Det är många i Halmstad som reagerar med viss upprördhet och förvåning mot att Halmstad BK (HBK) ännu inte har reglerat sitt hybridlån från Halmstads kommun från 2012. Hur kan HBK låta bli med att betala ett lån under tolv år till sin viktigaste affärsrelation och samarbetspartner?

Bakgrund. HBK har under många år varit underfinansierat. Det blev extra akut under 2012 då det egna kapitalet var förbrukat och negativt eget kapital. Med negativt eget kapital godkänns inte elitlicens, utan risk finns för nedflyttning i seriesystemet. HBK fick ihop tre stycken ”hybridlån”, 5 miljoner kronor från Halmstads kommun och ytterligare två hybridlån på 2,4 och 3,5 miljoner kronor från HBK närstående företag och personer, totalt 10,9 miljoner kronor.

ANNONS

Lånen var räntefria och utan begränsad löptid, utan skulle betalas tillbaka till långivarna när HBK ville och kunde. Underförstått ändå att långivarna ville ha tillbaka sina pengar. Lånen togs inte upp som skuld i HBK:s balansräkning utan har redovisats som ökat eget kapital. Alla uppgifter från HBK:s årsredovisningar.

Jag har följt fotbollens ekonomi under många år och då inte bara HBK. Jag är inte lika förvånad över att HBK inte reglerat lånet till kommunen. HBK har helt enkelt inte (undantag har funnits) haft de pengar som varit nödvändiga för återbetalning. HBK har under de senaste tolv åren balanserat det egna kapitalet på slak lina, 2 till 3 miljoner kronor i eget kapital (tack vare hybridlånen) egentligen minus, mer än 5 miljoner varje år och i så fall ingen elitlicens. Utan ovan nämnda ”hybridlån” har HBK bara klarat positiv eget kapital ett år, 2017, plus 8,6 miljoner kronor (inklusive hybridlån). 2017 var det året Sead Haksabanovic såldes för 40 miljoner kronor. HBK betalade 2017 tillbaka ett hybridlån på 3,5 miljoner kronor.

Har vid många tillfällen hört frågan varför HBK inte tar ett banklån och reglerar sin skuld till Halmstads kommun. Det finns säkert någon bank som kan/vill låna ut pengar till HBK, säkerhet krävs. Det blir då andra villkor, ränta och avbetalning på lånet. Problemet är att ett nytt lån för att betala ett befintligt lån är rena Lyxfällan. Ett nytt lån på 5 miljoner innebär pengar i kassan och 5 miljoner som skuld i balansräkningen. Betalning till Halmstads kommun, 5 miljoner från kassan, minskad likviditet på 5 miljoner och 5 miljoner i minskat eget kapital på balansräkningen. HBK måste arbeta in pengarna, nya lån är inte lösningen.

ANNONS

Med den info som i dag finns tillgänglig uppskattar jag att HBK kan redovisa ett ekonomiskt resultat för 2023 på cirka 5 miljoner kronor. Vilket innebär ett eget kapital på 3,3 (2022) plus 5,0 = 8,3 miljoner kronor. Alltså något högre än hybridlånen som är 7,4 miljoner kronor. Vi får se hur HBK agerar med dessa pengar.

Hur ser utvecklingen ut framöver för HBK, efter tolv år med underfinansiering, med två år med positivt eget kapital av egen kraft. Övriga tio år har hybridlån räddat det positiva egna kapitalet och elitlicensen. Vågar Halmstads kommun inför framtida investeringar tro och lita på att HBK klarar sina framtida åtaganden och ekonomi? Var 2017 och 2023 bara ett hack i den tolv år långa sorgliga ekonomiska utvecklingen?

Kommuninvånare med intresse för ärlig ekonomi

ANNONS