Staten har en form av reglering som Energimarknadsinspektionen administrerar, skriver Mats Lundkvist.
Staten har en form av reglering som Energimarknadsinspektionen administrerar, skriver Mats Lundkvist. Bild: Fredrik Sandberg /TT

Elmarknadens orimligheter

Naturligtvis är det underbart att tillhandahålla en tjänst, som alla måste ha, utan konkurrens. Kronorna rullar in utan krångel, skriver Mats Lundkvist.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

ANNONS
|

Replik på ledartexten i HP 23/7 ”Elnätsmarknaden är ett monopol”.

I verkligheten är ju grejen att elnäten inte alls är någon marknad utan just ett monopol. Dessutom är den ett så kallat så kallat ”naturligt monopol”; vi kan rimligen inte ha flera parallella elnät att välja bland. Samma sak gäller exempelvis för vatten- och avlopp, samt fjärrvärmenät. I ledartexten snurras begreppen runt. Skatten på elenergi är en ”käftsmäll” och det är effektbrist och underproduktion. Så är det ingalunda.

Stat och kommuner har ett visst behov av intäkter och summan av detta tas ut med skatter och avgifter. Sänker man en skatt får man höja en annan. För egen del ser jag en poäng i att skatter tas ut på konsumtion av elenergi och fossila bränslen i stället för högre skatter på människors arbete. Det gynnar miljö och välfärd. Samtidigt ska vi veta att Sverige nyligen fick status som Europas störste elexportör. Vi har haft nettoexport varenda vecka åtminstone ett år tillbaka, ja troligen flera år tillbaka.

ANNONS

Naturligtvis går det att utforma ett kraftsystem som ger elöverskott varje timma, men det måste då subventioneras och temat i ledartexten var just att elen kostar för mycket. Bättre att sänka elenergikostnaden genom att släppa fram fler producenter med snabbare tillståndsprocesser, exempelvis för havsbaserad vindkraft.

Som villaägare kan jag konstatera att jag under 2024 betalat nästan dubbelt så mycket i elnätsavgift som för elenergin. Även om jag tar bort energiskatten från elnätsavgiften, så är det den fasta avgiften som dominerar. Detta trots att jag bor i en stad med kommunalt nätbolag. Andra har det värre.

Naturligtvis är det underbart att tillhandahålla en tjänst, som alla måste ha, utan konkurrens. Kronorna rullar in utan krångel. Vad gäller just elnät så har staten en form av reglering genom ett regelverk som Energimarknadsinspektionen administrerar. Detta regelverk ska stimulera nätutbyggnad och motverka överdrivna vinster. Facit är ingen munterhet för elkonsumenterna.

Bara en privatiseringsextremist kan gilla läget med de privatägda elnätsmonopolen. De flesta av oss vill se åtgärder som ger bra elnät till rimliga avgifter. Den rationella lösningen är en enkel princip; naturliga monopol ska ägas av brukarna och detta kan ske i kooperativ form eller med offentligt ägande. Allt annat är orationellt. Avgifterna ska täcka kostnaderna för verksamheten, såväl löpande drift som utbyggnader. Ett gemensamt ägande gynnar både privatpersoner och näringsliv.

ANNONS

Vad gäller elenergin så är vi en del i en europeisk handel och ska vi påverka reglerna för denna så får vi agera genom EU. Här kan man gärna diskutera andra upplägg för prisbildningen.

Mats Lundkvist

Tankesmedjan Kompassen

ANNONS