Replik. Apropå insändaren ”Sjukvårdens finansiering motverkar innovation”, 7/3.
I en insändare från Therese Hazelius, vd Swedish Labtech, läser jag;
”I dag finansieras sjukvården av regionerna, antingen genom en ersättning till klinikerna som är baserad på hur många behandlingar de utför enligt en bestämd prislista. Alternativt får de en summa som ska finansiera all verksamhet. Oavsett modell blir resultatet att klinikerna pressas av Regionen till ett absolut minimum – det finns ju ingen alternativ uppdragsgivare”.
Jo det finns uppdragsgivare. Alla vi skattebetalare är uppdragsgivare.
År 2021 drevs 530 av landets 1 180 vårdcentraler i privat regi.
(Rekommenderar läsning av rapporten ”Marknadiseringen av den svenska sjukvården – så gick det till, utgiven på Arena idé 2017).
Ökad konkurrens sedan Carl Bildt inledde sin privatiseringsvåg av sjukvård och skola på 1990-talet har ställt fokus på vinster samt överlevnad, inte på äventyrliga investeringar.
Att skylla på skattebetalarnas finansieringsmodell när få kliniker vill lägga pengar på att investera i någonting nytt när hennes medlemsföretag kommer dragandes med en oprövad produkt visar mest på oförmåga till insikt.
Therese Hazelius 80 medlemsföretag borde inrikta sig på att sälja sina utvecklingar med kalkyler på lönsamma resultat hos avnämarna i stället för att kränga produkter som inte är färdigutvecklade. Skyll inte på de presumtiva kunderna när ni inte förmår redovisa nytta.
Det bästa filtret att värdera nyttan av en produkt är det som ligger närmast den verksamhet som förväntas använda den. Att flytta det filtret upp till en övre systemnivå utan medicinskt resultatansvar skulle erodera vår skattebas för sjukvård samt eventuell nytta av konkurrens.
Så Therese Hazelius 80 företag borde rekrytera kapaciteter som förstår marknadsföringsprocessen och som med garanti förmår redovisa en investeringskalkyl med plusresultat på sista raden. Då köper alla!
Sune Andersson