Apropå höjda tomtpriser på Ranagård.
Vid beslut från 2018/2019 där tomtpriset fastställdes till 1,3 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner poängterades speciellt det förhållandet att det skett få försäljningar inom området under senare tid, ett ökat utbud kommer att innebära sjunkande marknadspriser samt att kreditmarknaden med nuvarande gynnsamma villkor inte kommer att bestå hur länge som helst.
I en tjänsteskrivelse framgår att en jämförelse av försäljningspriser inom närområdet motiverar en höjning med 50 procent till 2 miljoner respektive 2,2 miljoner. Dokumentation saknas helt hur denna jämförelse är genomförd. Är det möjligt att ta beslut utan att ta del av denna jämförelse?
Är detta nya pris en skrivbordsprodukt där man gissar sig fram till ett marknadspris?
Hur skall en köpare kunna bedöma om priset är ett ockerpris eller inte?
Tar kommunen ansvar för den eventuella värdeminskning som sker vid en andrahandsförsäljning av en bebyggd fastighet?
Har kommunen ett övergripande ansvar att möjliggöra nybyggnation inom kommunen? (Genom underlättande av nybyggnation ökar rörligheten på bostadsmarknaden vilket i sin tur ger fler personer möjlighet att bosätta sig i kommunen med ökade skatteintäkter som följd.)
En allmän uppfattning är att en attraktiv ort att bosätta sig i är viktigare än att det från början finns arbete på orten. Varför motverkas detta i och med dessa osannolika tomtpriser?
För höga priser kommer att innebära att folk bosätter sig i grannkommuner med förlorade skatteintäkter som följd. Är detta kommunens politiska önskan?
Är det kommunens önskan att bidra till ökad segregation inom Halmstad kommun genom att prissätta dessa tomter så att folk med normala inkomster inte har möjlighet att bygga en fastighet?
Kommunen har i sin exploatering av området redogjort för att man gör en vinst på 240 miljoner kronor som tillfaller den allmänna kommunala budgeten. Är det rimligt att köpare till mark skall bidra till den kommunala budgeten i den omfattningen?
Samhällsintresserad