Mark- och miljödomstolen beslutade i december 2023 att den nästan hundraåriga traditionen att köra och parkera bilar på vissa strandavsnitt mellan Skummeslöv och södra Mellbystrand var miljöfarlig och inte längre skulle tillåtas. Mark- och miljödomstolen fastställde Länsstyrelsen i Hallands beslut, vilket tillkommit efter anmälan och utredning som initierats av en grupp privatpersoner som ondgjort sig över den rådande situationen.
För att förhindra fortsatt nyttjande av stranden för bilkörning och parkering förelades markägarna att sätta upp bommar vid nerfarterna.
Någon förändring av vad som, enligt miljöbalken benämns verksamheten, tillåtandet av bilar på stranden, har inte skett under dessa hundra år. Dock har ”verksamheten” successivt reglerats med tydliga regler och anvisande om vad som gäller bilkörning och parkering.
Den av länsstyrelsen och domstolen förmenta miljöfaran skall, som det får förstås, vara bilarnas påstådda kompaktering av sanden med negativ påverkan på erosionen av sanddynerna, vara skadligt för växt och djurliv, samt riskerna för oljeutsläpp och olyckor.
Varken länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen nämnde eller berörde frågan var de fordon som fordom parkerats på stranden, efter verkställandet av domen, skulle parkeras eller uppställas. Någon helhetsbedömning eller konsekvensanalys gjordes inte.
Mark- och miljödomstolen fann att de risker som ”lyfts fram i det överklagade beslutet, talar starkt för det aktuella strandområdet inte är en lämplig plats för den miljöfarliga verksamheten”. Mark- och miljödomstolen har i domen citerat 2 kapitlet, 6 paragrafen miljöbalken och konstaterat ”att en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön”.
Verksamheten har som nämnts inledningsvis pågått i närmare hundra år. Någon miljöfarlig incident eller miljöpåverkan har inte rapporterats någon gång under alla dessa år varför strandavsnitten redan vid verksamhetens början måste ansetts lämpliga också enligt nuvarande lag.
Mark- och miljödomstolen är nu en domstol och skall tydligt förklara och redovisa i domskälen hur man kommit fram till sitt beslut och hur man bedömt och värderat bevisningen. Detta saknas i stort sett helt.
Mark- och miljödomstolen synes inte bemödat sig att ta till sig den bevisning som åberopats av de som velat bibehålla den gamla ordningen eller utrett de faktiska förhållandena. Domstolen avvisade även yrkande om syn på platsen, vid vilken domstolens ledamöter själva hade kunnat bilda sig en korrekt uppfattning om stranden.
Till detta kommer att mark- och miljödomstolen felaktigt avvisat Strand för alla som sakägare och därmed också den bevisning som åberopats och skulle ha förebringats.
Mot bakgrund av mark- och miljödomstolens hantering av målet och den lagakraftvunna domen förbereder Strand för alla en resningsansökan vilken kommer att inges så snart fysiska prover på strand, sand och substrat är klara.
Förutom vad som nu angetts om miljöbedömningen och de risker som kan finnas gällande miljön skall även samhälleliga intressen såsom ekonomiska och kulturella vägas in. Detta har inte gjorts.
Laholms kommun har konstaterat att kommunens stränder är av stor betydelse för ortens turism och ekonomi. Den unika bilstranden är av stor betydelse för många badgäster och turister, rörelsehindrade och därmed samhällsekonomin. Många är de företagare och affärsidkare som nu uttrycker oro för framtiden och kan redan nu ana en minskad kundtillströmning och ändrat köpbeteende. Någon hänsyn till samhällsnyttan eller den negativa påverkan på orten har domstolen inte tagit.
Skummeslöv och Mellbystrand har nu om domen står kvar kommit allt närmare en avveckling som badort och risken är stor att badgäster och turister söker sig andra badorter som Båstad eller Tylösand, eller Falkenberg där bilar ännu tillåts på stranden.
Ola Bengtsson
Mats Olofsson
Strand för alla