Just nu pågår arbetet med att ta fram Framtidsplan 2050, Halmstads nya översiktsplan för de kommande 30 åren.
30 år är ett långt perspektiv, oavsett om man tittar bakåt eller framåt. Många av de platser där Halmstadborna bor och arbetar idag, som Gamletull, Albinsro, Söderkaj, Flygstaden eller studentlägenheterna längs Laholmsvägen, var knappt påtänkta för bebyggelse 1990. Och hur osannolikt det än kan låta för en tonårsförälder som jag själv – när vi är framme vid översiktsplanens slutår kommer åtminstone några av dagens tonåringar redan vara mor- eller farföräldrar.
Runt var tredje av dagens Halmstadbor kommer att ha lämnat livet och en lika stor andel av invånarna år 2050 är inte ens födda i dag. Själv kommer jag att ha fyllt 77 år och har kanske börjat snegla på en lägenhet med trädgård i ett plusboende. Att skapa en översiktsplan handlar alltså om att skapa möjligheter både för dagens och morgondagens invånare.
Att planera för de kommande 30 åren är en omfattande uppgift, men det är nödvändigt för att skapa en långsiktighet och en tydlighet som har saknats. Och vi nöjer oss inte med att peka ut platser för företag och bostäder, utan gör parallellt med framtidsplanen även långsiktiga planer för dricksvatten, avlopp, trafik, energiförsörjning och klimatanpassning.
Alla dessa planer är beroende av varandra och vi har nu en fantastisk möjlighet att få all vår utveckling att äntligen gå i samma takt.
De flesta kommunpolitiker i Halmstad delar nog den frustration som det innebär att brottas med bostadsköer, brist på studentlägenheter, tillfälliga skollösningar, återkommande bevattningsförbud och inte minst svårigheter att hitta mark för nya eller växande företag.
Men det som för oss ”bara” är en politisk frustration är verkliga problem för de företag, institutioner och människor som ser Halmstad som en kommun där man vill utvecklas och växa. En offensiv framtidsplanering ger oss verktygen för att möta detta och vi tänker inte återupprepa det tidigare misstaget att planera alltför snålt.
I arbetet med framtidsplanen har vi identifierat en rad stora framtidsutmaningar. Vi har tydliga jämlikhetsutmaningar i Halmstad. Vi har en arbetsmarknad som förändras och utmanas av stora regionala noder söder och norr om Halmstad. Demografiska förändringar med en åldrande befolkning ställer krav på nya boendeformer, men utmanar också personalförsörjningen i både privat och offentlig verksamhet.
Vi behöver möjliggöra ytor för bostäder och företag – men måste samtidigt värna jordbruksmark och säkerställa tillgång till gröna miljöer på alla platser i kommunen. Framtidsplanen fångar upp dessa och andra utmaningar och försöker väga olika intressen mot varandra för att hitta en balans i utvecklingen av hela Halmstad.
Nu har planen varit ute på samråd och vi har som önskat fått in ett stort antal synpunkter. Bland dessa synpunkter finns till exempel privatpersoner som vill ändra på utpekade bostadsområden eller har funderingar kring den övergripande strategin, markägare som vill att just deras mark skall ingå i planen – eller strykas, samhällsföreningar som har tagit ett helhetsgrepp om hela sin ort, eller lite lösare sammanslutningar av företagare som vill belysa en viss bransch eller ett utpekat geografiskt område.
Synpunkterna ska sammanställas och bedömas under våren, parallellt med att den politiska processen fortsätter i partierna och i kommunstyrelsen.
En uppdaterad plan beslutas i augusti och då ges möjlighet till nya inspel från invånare, föreningar och näringsliv innan den slutliga framtidsplanen fastställs under första halvåret 2022.
Jonas Bergman (M)
kommunstyrelsens ordförande, Halmstad