Många medarbetare mår sämre som en effekt av obalans mellan fysisk förmåga och belastning på arbetet. Detta kan leda till sämre ork och ofta nedsatt arbetsförmåga som kan orsaka både sjuknärvaro och sjukfrånvaro.
Kostnaden för produktionsbortfallet beräknas vara högre än 100 000 kronor för varje längre sjukskrivning enligt en rapport från Linköpings Universitet. De flesta arbetsgivare skulle därför kunna dra nytta av nedanstående råd om hur hållbarhet och arbetsförmåga kan förbättras i arbetslivet:
Stöd vardagsmotion på fritiden.
Vardagsmotion bidrar naturligtvis till ökad hälsa. Som arbetsgivare kan man stödja aktiv pendling till och från jobbet och se till att anställda informeras om varför det är bra att vara fysiskt aktiva samt erbjuda flextid för att möjliggöra tid för träning.
Mikro-träning på arbetstid.
Mikro-träning kan vara framgångsrikt, då det engagerar den stora gruppen av otränade individer och tar bort det främsta skälet för att inte träna, nämligen upplevd tidsbrist. Risken för långtidssjukfrånvaro kan minskas med upp till 13 procent, om mikroträningen genomförs av samtliga medarbetare. Att inreda ett minigym är ett kompletterande förslag.
Individanpassning är rätt väg att gå.
Enbart friskvårdsbidrag är ineffektivt. I stället bör träningen anpassas utifrån individernas fysiska förmåga och sedan matchas mot typen av belastning i arbetet, som tunga lyft, hög stress eller mycket stillasittande.
Öka användning av friskvårdsbidraget.
Forskare visar att nyttjandet kan öka om man erbjuder minst 3 000 kronor i bidrag och inför en friskvårdsportal med förenklad kvittoredovisningen. Ett digitalt hälsoprogram kan dessutom motivera till god hälsoutveckling.
Låt medarbetarna träna på arbetstid.
Många arbetsgivare drar sig för att låta medarbetarna träna på arbetstid då de tänker att de inte kan undvara arbetskraften av ekonomiska skäl. En studie inom Folktandvården visade att en halv timmes träning per arbetsdag minskade sjukfrånvaron med 22 procent vilket skall jämföras med kontrollgruppen där den ökade med 10 procent. En halv timmes arbetstidsförkortning minskade sjukskrivningarna med 5 procent. Tiden för träning på arbetstid kan sålunda kompenseras av minskad sjukfrånvaro.
Engagera cheferna.
De mest framgångsrika programmen hittar vi i de organisationer som har ett starkt stöd för bättre hälsa från ledarskapets alla nivåer. Vår uppfattning är därför att organisationen behöver ha ett mycket tydligt fokus på att öka kompetensen hos chefer och ge dem verktyg för hälsofrämjande insatser. Gör det tydligt för alla chefer att god hälsa skapar lönsamhet. Lyckas ni med det så är nästa naturliga steg att er ledningsgrupp driver frågan om hur ni får till en hälsokultur. En kultur där hälsa och välmående är givna förutsättningar för att leverera en bra tjänst eller produkt och för att framstå som en arbetsgivare som man gärna vill arbeta hos.
Ovanstående resonemang stämmer väl med den samlade vetenskapliga litteraturen där man ser att de mest framgångsrika hälsoprogrammen har fokuserat på att ge individualiserat stöd till medarbetare med ökad risk samtidigt som man driver ett bredare program med syftet att skapa en hälsosam kultur.
Carl Johan Sundberg
leg läkare och professor vid Karolinska Institutet
Erland Colliander
leg läkare, med dr och vd för hälsoföretaget Proformia