”Det finns ett mycket stort intresse hos yrkesverksamma för vidareutbildning, men ett stort hinder har för varit privatekonomin.”
”Det finns ett mycket stort intresse hos yrkesverksamma för vidareutbildning, men ett stort hinder har för varit privatekonomin.” Bild: Roger Larsson

Brist på kompetens är ett hot mot företagen

De kommande tre åren behöver industriföretag i Västsverige rekrytera cirka 90 000 personer, varav närmare 17 000 ingenjörer. Är högskolan redo för uppgiften? Det frågan ställer sig tre ledande fackliga företrädare.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS

Företagens efterfrågan på kompetens är mycket stor. Bara industrin behöver de kommande tre åren ny- eller ersättningsrekrytera närmare 90 000 personer bara i Västra Götaland och Halland. Ett par exempel: Företagen efterfrågar 6 500 mjukvaru- och systemutvecklare, 3 500 konstruktionsingenjörer och 3 500 it-ingenjörer – alla med särskilt efterfrågad kompetens inom projektledning och automation, det visar en kompetensinventering gjord av Industrirådet; facken och arbetsgivarna inom industrin. Ledarskapsförmåga är en eftertraktad kompetens för många av de yrken där efterfrågan är som störst.

Nyutexaminerade räcker inte till för att fylla gapet. För att ekvationen ska gå ihop behöver yrkesverksamma som har behov av att komplettera sin kompetens ha möjlighet att göra det. Arbetsgivarna ansvarar för kompetensutveckling man behöver för sitt arbete, men anställda behöver också på eget initiativ kunna stärka sin ställning genom utbildning.

ANNONS

Det finns ett mycket stort intresse hos yrkesverksamma för vidareutbildning, men ett stort hinder har för varit privatekonomin. Att leva på studielån när man har familj och bostadslån är för de flesta en omöjlighet. Nu finns ett omställningsstudiestöd för yrkesverksamma som har förändrat förutsättningarna för vidareutbildning i grunden. I botten ligger ett avtal mellan de 26 fackförbund inom PTK som vi representerar, LO och Svenskt Näringsliv. Staten har skjutit till medel till det som tillsammans bildar den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Med omställningsstudiestöd kan man studera på heltid upp till ett år med upp till 80 procent av sin lön, eller deltid under flera år.

Det måste också finnas ett tillräckligt utbud av kurser att söka som till form och innehåll passar yrkesverksammas och arbetsmarknadens behov. I dag premieras program och campusförlagda utbildningar alltför hårt när resurser fördelas till lärosätena. Det lönar sig inte att utveckla och erbjuda kortare distanskurser som kan läsas på deltid – något som efterfrågas av yrkesverksamma. Fullt utbyggt uppskattas fler än 50 000 yrkesverksamma per år kunna ta del av stödet.

I dag är handläggningstiden för omställningsstudiestödet alldeles för lång. Regeringen behöver omgående ta ansvar för att CSN som utbetalande myndighet ges förutsättningar att ge de sökande besked innan kursstart. Lika viktigt är att det finns relevanta kurser att söka, i den form yrkesverksamma efterfrågar. Yrkeshögskolan är en stor tillgång i detta. Även högskolor och universitet måste kunna bära sitt ansvar för att det livslånga lärandet ska fungera i praktiken.

ANNONS

Peter Hellberg

ordförande PTK och Unionen

Ulrika Lindstrand

ordförande Sveriges Ingenjörer

Andreas Miller

ordförande Ledarna

Vi representerar PTK:s 26 medlemsförbund med mer än en miljon privatanställda tjänstemän

ANNONS