Hallandspostens ledare ”Inte klimatsmart att låta vinden passera Hylte” (HP 7/6) sprider desinformation om vindkraft som vilseleder läsarna. Utan bevis eller belägg från forskning påstås osanningen att ”Vindkraften är på många sätt en helt fantastisk energi-källa då den lämnar få spår i sin omgivning”. Tvärtom finns det omfattande ”spår” som drabbar människors hälsa och miljö framhåller de två föreningarna Stoppa Bräknesbackens vindkraftsprojekt och Stoppa vindkraftsutbyggnaden i Bygget. I Bräknesbacken mellan Oskarström och Simlångsdalen planeras tio 250 meter höga verk i direkt närhet till sex byar med 113 bostäder med 400 boende, 24 av bostäderna finns mycket nära på 600–900 meters avstånd. I Bygget ovanför Simlångsdalen planeras fem 300 meter höga verk i direkt närhet till bostäderna i fem byar vid Pickelsbo och Ingemansbo.
Vindkraftverken ger allvarliga ”spår i omgivningen” på människors hälsa och miljö:
• Dag som natt kommer verkens rotorblad att orsaka skador på människors hälsa och miljö. Dels genom skuggrörelserna, dels genom den höga ljudnivån från det pulserande bullret som även påverkat innerörats funktion (Läkartidningen, 2013). Enligt WHO Guidelines for European Environmental Noise (2018) överskrids gränsvärdet på 38,6 dBA utomhus och förstärks inomhus speciellt i trähus som företrädesvis finns på landsbygden (Naturvårdsverket, 2020). Ljudet fortplantar sig kilometervis visar Larssons forskning (Energimyndigheten, 2014) beroende på väder, kuperad terräng och markytans egenskaper. I Bräknesbacken finns 24 bostäder inom den överskridna ljudnivån och 19 av dem blir obeboeliga enligt en teknisk ljudanalys av Bertil Persson (Rapport 2023:294). Även blixtljusen på tornet reflekteras flera kilometer in i bostädernas speciellt vid mörker, regn och dimma vilket påverkar miljön negativt inne som ute. Detta visar att en vindkraftsindustri är hälsofarlig för boende på landsbygden.
• Känsliga våtmarker försvinner eller skadas, fem i Bräknesbacken och flera i Bygget med avrinning till Fylleån med lax och havsöring. De höga verken genererar kraftiga egenvibrationer som påverkar eko-systemet, avdunstning och koldioxidnivån vilket ökar utsläppen (SGU, 2023). Detta resultat går helt emot EU-lagen (17 juni-24) om att återställa 20 procent av skadade våtmarker.
• PFAS finns i rotorbladens plastmaterial och partiklar sprids i markerna och vidare till grundvattnet, bostädernas egna brunnar, till Fylleån och dricksvattentäkten i Sennan. Riktvärdena för hälsofarliga ämnen som PFAS sänks i privata dricksvattenbrunnar av Livsmedelsverket 1 juli.
• Fridlysta fågelarter och fladdermöss får inte ett tillförlitligt säkerhetsavstånd till de höga vindkraftverken. Många dödas och hotade arter minskar visar en finsk studie (jan-24).
• Fastighetsvärdena halveras inom en radie av åtta kilometer enligt Skatteverket (2022) och KTH- studien av Westlund och Wilhelmsson (2021), risk finns att många inte ens blir säljbara.
Sammanfattningsvis fastslås att dessa ”spår i omgivningen” lamslår och avfolkar en levande landsbygd med dess verksamheter nära en vindkraftsindustri.
Lisbeth Amhag
föreningen Stoppa Bräknesbackens vindkraftsprojekt
Krister Ludvigsson
ordförande föreningen Stoppa vindkraftsutbyggnaden i Bygget
Svar:
För lite med än 100 år sedan sattes byn Hjörnered i södra Halland helt under vatten när vattenkraften i Lagan byggdes ut. Kärnkraftens skadliga inverkan på sin omgivning är väl känd genom de kärnkraftsolyckor som har skett; Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011.
För vindkraften finns inga lika allvarliga konsekvenser för omgivningen. Därför är det rätt att säga att vindkraften lämnar få spår i omgivningen jämfört med vattenkraft och kärnkraft. Därmed inte sagt att vindkraften inte kan påverka sin omgivning, särskilt inte när den sticker upp i höjd.
Men att bli beskylld för att sprida desinformation är faktiskt allvarlig när det uppenbart inte är fallet. Extra pikant blir anklagelsen när avsändaren själv tycks göra sig skyldig till att sprida felaktigheter. Två exempel.
De två debattörerna hävdar att ”en vindkraftsindustri är hälsofarlig för boende på landsbygden”, bland annat på grund av buller från rotorbladen. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från vindkraftverk bör ljudnivån utomhus inte överstiga 40 dBA – vilket är lägre än normal samtalston. Det hävdas också att PFAS från rotorbladen sprids till marker och hamnar i grundvattnet. Men enligt Naturvårdsverket är inte PFAS från vindkraftverk en källa till PFAS i dricksvatten.
Vindkraftverk kan absolut ha en påverkan för närboende, men debatten om vindkraftens för- och nackdelar blir inte bättre av att man sprider uppenbara felaktigheter.
Till sist utgår jag från att svenska myndigheter gör korrekta miljöprövningar av ansökningar om etableringar av ny vindkraft enligt gällande lagar. Är man missnöjd med utfallet finns möjligheten att överklaga. Ytterst finns alltid möjligheterna att opinionsbilda gentemot riksdagen för ändrad lagstiftning – men då underlättar det om man håller sig till väl underbyggda argument.
Mattias Karlsson
politisk redaktör