Jag läste din artikel om Stora torg som jag också tycker att man måste åtgärda och jag lämnar här ett par exempel.
När jag kom till Halmstad för att läsa till väg- och vattenbyggnadsingenjör hörde jag att det tidigare hade funnits stora hängpilar som inramat Carl Milles Europa och tjuren. Man hade lovat att träden skulle återplanteras och att allt skulle bli som förr.
Det kom också fyra nya pilar på plats men de ville aldrig växa. Man hade gjort felet att tro att den jord som blev kvar mellan garagets tak och torgytan skulle räcka. Det är anmärkningsvärt att man trodde att det skulle fungera. I stället skulle man byggt fyra runda fundament som hade gått ner till garagets golv och upp till torgbeläggningen så att träden hade fått utrymme att växa.
Det hade varit bra om man kunde erkänna att man tänkt fel när garaget byggdes och nu när taket ska åtgärdas öppnat upp för dessa fundament. Det kostar en slant men det är det värt för att återställa torget med den frodiga grönska som det en gång hade.
En annan sak som jag tänkt på när de bestämde att bussarna ska gå på Brogatan genom stan, är att man inte asfalterade gatan även på den delen som passerar torget. Det finns många fördelar med det, både tekniska och visuella.
Det hade varit mycket lättare att underhålla asfalt än gatstenen som nu finns där. Redan har de tunga bussarna gröpt stora hjulspår i gatstenen. Den tål inte så tung och frekvent belastning.
Den visuella fördelen är att torget hade upplevts mindre och mera intimt och inte så ödsligt som nu. Tänk dig att du står vid Rådhuset/Tre Hjärtan och tittar bort mot Brogatan så förlängs synintrycket att torget inte slutar vid Brogatan i och med att de som sagt inte brutit av siktlinjen genom att låta hela Brogatan ha samma vägbeläggning. Nu får man intrycket att torget fortsätter över Brogatan och sen fram till husen vid Nygatan eftersom där också finns gatsten. Detta gör att torget känns stort och ödsligt när det dessutom saknas träd runt Europa och tjuren.
Slutligen en sak som jag skrivit om tidigare. Det gäller att man gjort Köpmansgatan fram till Lilla torg till en gågata. Därför måste bilarna till och från Åhléns garage mötas på Klammerdammsgatan vilket stökar till trafiken. Det hade varit smidigare om bilarna kunnat passera ut från garaget via Köpmansgatan fram till gatan vid Fattighuset och sedan ut på Karl XI:s väg. Delen på Köpmansgatan kunde varit smal och belagd med asfalt och en begränsning till 10 km/tim och övrigt kunde varit stenlagt som nu. Vid Kristinapassagen kunde man gjort en upphöjning så att gående kunde passerat. Som det nu är känns den delen av Köpmansgatan ödslig och staden behöver inte den som gågata.
Det hade varit trevligt att få dina synpunkter på detta och det ser jag fram emot.
Björn Siöström
Svar:
Den förändring jag vill se av city – eller vad som ska bevaras – är det som möjliggör att människor vill umgås med varandra. Att ta bort gågatan på Köpmansgatan är därför inte en bra idé. Man kan inte umgås på stan när man kör, men det kan man om man går.
Däremot är det väldigt trångt i början av Köpmansgatan från Stora torg sett. Här finns det cyklar parkerade huller om buller vid de näst intill obegripliga stenformationerna som täcker upp halva gågatan. Här bör det ges mer plats för gående.
Mer grönska på Stora torg, absolut, det lär det också bli med ombyggnaden av torget då alla fyra bidrag i arkitekttävlingen har med detta i sina förslag. Däremot förstår jag inte vitsen med att ta bort kullerstenen på Brogatan, för mig ger gatstenen en historisk karaktär till Halmstads stadskärna.
City i Halmstad har stora utmaningar med butiker som lägger ner och som lockar till sig allt färre människor. Att stöta och blöta olika förändringar av stadskärna är därför en bra övning för alla Halmstadsbor som bryr sig om sig stad. I den pågående arkitekturtävlingen kan alla själva bidra med sina synpunkter på Halmstads kommuns hemsida genom att bevara en enkät. Ta chansen! Nu på fredag den 23 augusti är sista dagen att delta i enkäten.
Mattias Karlsson
politisk redaktör