Några politiska företrädare har framfört att lösningen på vattenfrågan är funnen i form av vatten från sjön Bolmen. Debatt har följt, men grundfelet ligger redan i ingången till ämnet.
Det finns ingen lösning med stort L för vattenförsörjningen för över 100 000 invånare – det krävs en kombination av ett stort antal åtgärder som tillsammans löser uppgiften – vatten i kranarna med rätt kvantitet, kvalitet och säkerhet. Och visst, i detta pussel kan vatten från Bolmen utgöra en av pusselbitarna.
Bolmenvattnet sägs lösa tillgången till vatten, men detta är verkligen inte huvudfrågan. Vi har gott om vatten i södra Halland, men befolkningsökning och nätutbyggnad har lett till en alltmer skriande vattenverksbrist, det vill säga brist på tekniska anordningar som gör att vi kan utnyttja de goda tillgångarna i form av grundvatten, sjöar, åar och, med dagens teknik, faktiskt även havet.
Vattenförsörjningen är en kedja med ett flertal länkar som måste fungera samtidigt. Som viktigt system måste det tåla att fel uppstår, utan att leveransförmågan åsidosätts. Normalt väljer man att dubblera viktiga delar. I ett stort och komplicerat system räcker inte det, man behöver ett flertal alternativ.
När man kalkylerar kapaciteten i ett tekniskt system, som ska fungera dygnet runt, räknar man alltid med att vissa delar inte är tillgängliga och beaktar behovet av service och underhåll. Vattenförsörjningen i södra Halland behöver således ha ett flertal olika alternativ för att nå en realistisk driftsäkerhet. Det mer svårlösta är att säkra tillgången till större grusförekomster för infiltration, liksom tillståndsfrågor och annan juridik.
Sydvatten är en av de aktörer som tänkt på sånt här. När Bolmenvattnet var försatt ur spel under ett års tid, skiftade man över till Ringsjön. Dessutom finns Örbyfältet vid Helsingborg som en stor buffert och man har vattenverk med andra råvatten.
Vattenverksbristen i södra Halland måste lösas på sätt som ger säkerhet i försörjningen. Det innebär att ytvatten till konstgjord infiltration måste kunna tas ut på flera olika ställen, att infiltration måste kunna ske på ett flertal ställen och att de maskinella/hydrauliska systemen måste vara väl dubblerade. En större stad kan inte fungera utan vatten i kranarna.
Överföring av Bolmenvatten tar lång tid att praktiskt genomföra, men vi behöver mer dricksvatten och säkrare försörjning nu och det är betydande kvantiteter det handlar om. Spill inte mer tid på små ingrepp, utan sätt igång med de övriga åtgärder som, Bolmenvattnet förutan, kommer att behövas i den framtida vattenförsörjningen! PFAS-föroreningarna i Galgbergsmagasinet borde vara en rejäl blåslampa i frågan.
För 30 år sen tillträdde en borgerlig statsminister som på klingande halländska förkunnade ”Den enda vägens politik”. Påföljande år blev marginalräntan 500 procent och förhandlingar togs upp med oppositionen för att hitta en väg som fungerande. Bolmenbeslutet innebär inte att vattenfrågan är löst och det löser inte vattenverksbristen – möjligen utgör beslutet ett avancemang fram till ruta ett.
Mats Lundkvist
Tankesmedjan Kompassen