– Det här är det roligaste som finns. Dessutom har jag fått många nya kompisar från hela landet, intygar Lina.

Det är svårt att inse att den lilla tjejen från Mellbystrand med det blonda håret och de blå ögonen med sju år kvar till eget körkort faktiskt skulle, ursäkta uttrycket, köra ”skiten” ur en på en gokartbana.

Men så tillhör hon faktiskt eliten inom sin klass. Av den gångna säsongens 27 lopp vann hon 16 och var på pallen i 23.

Det gav henne Ronnie Petersons prestigfyllda stipendium på 10 000 kronor (se motivering i faktarutan) som hon förra helgen fick ta emot inför 300 gäster på Bilsportsgalan i Nacka Forum.

Men det har också, i dubbel bemärkelse, gått undan i karriären.

Det är bara knappt två år sedan som hon första gången satte sig i en gokart.

– Vi var på semester i Sälen och sedan var det kört.

– Vad som var roligast? Allt... förklarar LIna som då spolade de långsammare hästkrafterna, på hästryggen, för de snabbare, i gokarten.

För när sedan farfar Ingmar köpte en gokart började det att rulla på. Träning minst en gång i veckan nere på banan i Klippan, ”det finns ingen närmare av den kvalitén”, och tävling varje helg.

Och resultaten lät inte vänta på sig. Seger i två av serierna, däribland Kart Cup väst samt tvåa i SKCC-serien (sydsvenska mästerskapen) efter Robin Hansson, Göteborg i en sport där det går fem tjejer på 50 killar. Samt bland alla banrekord, rekordet på banan i Göteborg som hon tog över efter en viss Kimi Räikkönen.

Men så finns också farten i blodet eftersom pappa Micke har tävlat i gokart – såväl på SM- som VM-nivå.

– Fast Lina ligger längre fram än vad jag gjorde i samma ålder, säger Micke, tillika Linas mekaniker, och betygsätter hennes köregenskaper:

– Hon är envis, ger aldrig upp och har en riktig vinnarskalle. Det går inte att prata med henne när hjälmen är på, skrattar han.

– Sedan är hon lättlärd och kör mycket taktiskt.

– Vad betyder taktiskt? undrar Lina.

– Det är när man tänker i själva körningen, ligger steget före. Som när du i sista loppet släppte om din motståndare i näst sista kurvan bara för att få ett bättre spår i den sista och kunna köra om honom igen, förklarar pappa mekanikern.

Det är sådana ord som får stallchefen i Westcoast Racing, Dick Jönsson-Wigroth att le belåtet. Hon ingår numera i stallet ihop med STCC-stjärnorna Fredrik Ekblom och Robin Rudholm.

– Lina var faktiskt den som tog stallets första seger i år, inflikar Dick.

– Jag har länge haft ambitionen att ha en tjej i teamet. Problemet är att det inte har funnits någon som varit tillräckligt bra. Förrän nu. Att hon dessutom är härifrån är ju extra kul för att få en lokal koppling, fortsätter han och har planen klar:

– Tanken är att bygga inför framtiden med sponsorer och partners så att hon får de rätta resurserna. Lina är redan välkänd i gokartkretsar och gokarten har ju alltid varit inkörsporten till övriga klasser.

Under högsäsong handlar det, inklusive träning, tävling och resor, om 40 timmar i veckan.

– Hur mycket pengar? Det vågar jag inte räkna ut. Men det är alldeles för mycket matpengar, ler Micke.

Till nästa säsong tar hon klivet upp från Micro till Mini 60 och just nu väntar hon på en ny bil.

Då beräknas budgeten, inklusive sponsorer, öka till drygt 300 000 kronor!

– Målet är att bli bland de tre bästa, fastslår unga fröken von Schedvin, men tillägger i nästa andetag:

– Fast det kommer ändå i andra hand. Skolan måste gå först.

Framtidsdrömmen har Lina också klar för sig:

– Att bli formel 1-förare, säger hon och försvinner nästan i sittbrunnen på formel 1-bilen som står inne på Westcoast Racing.

För ett tag sedan var hon och testkörde en ny bil nere i italienska Parma.

Då pratar vi bilar som gör 120 km/timmen på de längsta raksträckorna.

Men tro för den skull inte att Micke är en oansvarig pappa. Tvärtom.

– Under alla tävlingar i samtliga klasser under den gångna säsongen var ett brutet nyckelben det allvarligaste som hände. Men visst – det låter förstås mycket så det är nog lättare för mig att förstå som har kört själv.

Inne i fikarummet står en glasmonter med förarhjälmar samlade. Det är idel ädel raceradel; Robin Rudholm, Duncan Huisman, Anders Olofsson och Fredrik Ekblom.

– Lina, vi har en oskriven regel här i teamet, förklarar Dick.

– När du har vunnit tillräckligt många lopp får du också lämna ifrån dig din hjälm.