Jönköpings Södra– Halmstads BK 1–1 (1–0)

– I dag är det Kalle (Johnsson) och (Mikael) Boman som räddar mig och resten av laget, konstaterade HBK-tränaren Jens Gustafsson efteråt.

Jo, HBK blev ordentligt tillbakapressat och Jönköping låg närmare både 2–0 och 3–0 än motståndarna en kvittering.

Därför var poängen – hur orättvis som helst!

Men utan Kalle Johnssons fantastiska målvaktsspel hade det aldrig gått vägen. U21-landslagskeepern gjorde en stormatch och räddade HBK från förlust.

– Kalle är en klassmålvakt, sa Gustafsson.

Mats Gren, tränare i Jönköping, nickade instämmande:

– Det är bara att lyfta på hatten för honom.

Redan från start fick HBK-målisen visa sig på styva linan när ett hungrigt Jönköping gick på offensiven. Bara efter tio minuter hade hemmalaget haft tre-fyra riktigt vassa målchanser och så fortsatte det.

J-Södras femmannamittfält ställde till stora problem när det hela tiden blev en spelare ”över” och HBK hittade inget motmedel även om det blev lite bättre efter paus.

Johnsson briljerade och svarade bland annat för en makalös enhandsräddning (se bild intill) på Andreas Tegströms skruvade skott mot bortre krysset i 42:a minuten, men strax efter fick Ränneslövssonen kapitulera. Vänsterbacken Tom Siwe sköt från distans och bollen letade sig i mål via Richard Magyars ben och stolpen.

– När den tog på Richard hann jag inte att reagera, sa Kalle.

Efter paus fick han om möjligt ännu mer att göra. Ett tag var det rena kanonaden mot HBK:s mål och Johnsson fick slita mellan stolparna för att hålla målet fritt från ny påhälsning.

2–0 var inte långt borta när Kalle i 61:a minuten avvärjde Tommy Thelins friläge och sedan i anfallet efter tog Tegströms nick för att därefter tippa nästa stenhårda skott i stolpen.

– Jag tror aldrig jag har haft så mycket att göra – inte ens i allsvenskan i fjol. Men vi visar att vi är starka och kommer tillbaka i matchen fast det såg så illa ut.

Jo, för värre skulle det bli.

I 66:e minuten fick Antonio Rojas syna det röda kortet sedan han gett Jönköpings mittfältare Fredrik Fendrich en armbåge i huvudet.

Med tio man trodde nog de flesta att det var kört, men HBK fortsatte att kämpa på och tolv minuter före slut tråcklade sig Mikael Boman genom motståndarförsvaret. Han avslutade med att göra 1–1 med en höger utsida.

– Jag tog mig in i straffområdet, tunnlade deras mittback när han blev lite för het och kom i ett bra läge. Sedan var det bara att försöka sikta i bortre hörnet, säger Boman.

Han hade ytterligare en chans i slutet när han nådde högst på ett inlägg från höger, men fick ingen riktigt träff på nicken. Jönköping kom av sig lite efter 1–1-målet och fick inte till några riktiga chanser för att kunna avgöra matchen.

– Visst var Jönköping bättre än oss idag, men även om de hade många lägen så visade Kalle spetskompetens i målet. Och en målvakt räknas ju också till laget, säger Boman, som kämpade tappert hela matchen.

– Det var tredje matchen på en vecka och det är bara att erkänna att det känns i kroppen nu. Men trots att det var tungt gav vi oss inte. Vi lade ner ett jäkla jobb och tuggade oss igenom matchen. Därför var det skönt att det blev en poäng.