35 mål och 14 assist på 34 matcher i fjol i Halmstads BK:s U-lag som gick igenom serien med smått osannolika 18 raka segrar.

Och mål i nästan alla matcher för BK Astrio under försäsongen, trots att han påstår att bolltouchen och konditionen inte riktigt är där ännu.

En nytänd Eddie har hittat spelglädjen igen.

– Ja, det är ett gott gäng där jag har många kompisar. Så nu börjar suget komma tillbaka.

Men så var det inte i höstas. Efter säsongen slutade han helt, less på allt vad fotboll hette.

– Det var inte roligt längre. Jag hade varken kraften eller motivationen kvar – inte ens ett liv utanför fotbollen.

Men så kunde vissa dagar se ut enligt följande: Upp klockan kvart i fem på morgonen och iväg till jobbet på Servera klockan sex. Sedan träning med HBK:s A-trupp klockan tio. Tillbaka till jobbet och sedan på kvällen träning med U-laget.

– Jag var sällan hemma före åtta på kvällen. Och då hade jag stuckit iväg hemifrån halv sex.

När det stod klart att det inte skulle bli någon fortsättning i HBK, klubben han varit i sedan han som åttaåring kom från Trönninge och där han och Marcus Antonsson varit målmaskiner stod Eddie inför ett val – att satsa för fullt på fotbollen eller fokusera på sitt civila jobb.

– Jag räckte väl inte till för A-truppen. I vilket fall som helst kom vi inte ens till en diskussion så jag visste inte vad som skulle hända, inflikar Eddie med viss besvikelse.

Därför valde han att prioritera jobbet på Servera.

– Det fick gå före som läget var. Jag menar, det finns ju inte så mycket jobb för oss ungdomar så då gäller det att ta det man får.

Samtidigt hade han börjat provträna med en rad andra klubbar. Däribland Lunds BK innan kontraktet mer eller mindre var klart med IS Halmia.

– Men de lyckades inte lösa det med jobbet. Jag slutar klockan sex och dom tränade halv fem så det sprack.

I stället blev det alltså Astrio – inte minst till tränaren Ulf Sjölins glädje efter att även inför den här säsongen ha tappat ett antal spelare till just HBK U.

– Eddie är en riktig måltjuv med rätt inställning och en bra kille också. Så även om det kanske var tufft att slå sig in i HBK:s A-trupp just nu så kommer säkert hans tid också, konstaterar Sjölin.

Det unga Astrio-laget blev trea i fjol och tog steget tillbaka till elitfyran

– De unga killarna har blivit ett år äldre och har vuxit till sig. Men det är extra viktigt att vi får en bra start så att dom får självförtroende. För då kan det bära långt.

Eddie nickar instämmande:

– Vi ska kunna vara med där uppe, även om en mittenplacering som nykomling kanske är mer realistisk.

Och så var det det här med pappa då, Janne ”Skåning” Andersson, som faktiskt en gång i tiden även var och nosade på spel i HBK:s A-lag...

– Jo, det får man höra med jämna mellanrum... skrattar Eddie.

– Men det är bara kul – han blir jätteglad varje gång det skrivs om honom. Och han är en bra pappa. Mer stöttande än krävande, säger Eddie som själv aldrig funderade på att satsa på hockey.

Men drömmen om att en dag kanske nå riktigt långt inom fotbollen – den lever kvar.

- Fast i så fall får det bli på heltid.