Skolorna vill - och måste - anställa fler lärare. Men redan i dag har många skolor stor brist på legitimerade lärare - trots lagkrav. ARKIVBILD
Skolorna vill - och måste - anställa fler lärare. Men redan i dag har många skolor stor brist på legitimerade lärare - trots lagkrav. ARKIVBILD

Huggsexan om lärare har bara börjat

ANNONS
|

När höstterminen rullade igång saknade var femte grundskolelärare (22 procent) legitimation för sitt jobb. Läget har visserligen förbättrats i takt med att Skolverket betat av högarna med ansökningar, men skillnaderna mellan olika kommuner är fortsatt stor, visar TT:s genomgång. I Ydre är 94 procent av lärarna legitimerade, i Älvdalen 53 procent.

I Skolverkets sammanställning på skolnivå är gapet ännu större - från noll till hundra procent behöriga lärare.

Ond spiral

Skillnaderna kan vara milsvida inom en och samma kommun. Generellt är små skolor och skolor i glesbygd mer sårbara, och generellt ligger fristående skolor sämre till än kommunala.

-Olika skolor är ju olika populära. Skolor i socioekonomiskt svagare områden har hittills inte lockat med bra resurser och bra löner. Och om en skola av någon anledning börjar tappa elever tappar den också lärare och hamnar lätt i en ond spiral, säger Per-Arne Andersson, chef för Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för utbildning och arbetsmarknad.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att skillnaderna mellan skolorna är oacceptabla:

ANNONS
-Det här är ytterligare ett bevis på att vi har ett skolsystem som allt mer har kommit att dras isär.

På frågan vad regeringen gör lyfter han fram uppdraget till Skolverket att ge skräddarsytt stöd till de skolor som har särskilt svaga elevresultat.

Utveckling åt fel håll

Fullt utbyggt kommer omkring 180 skolor per år, alltså en bråkdel av alla skolor, att ta del av Skolverkets riktade stöd. Samtidigt kommer regeringens satsning på mer personal i lågstadiet att öka efterfrågan på lärare i hela landet. Kommunerna och friskolorna har visat ett oväntat stort intresse och vill anställa ytterligare 3 200 lärare - trots att de redan har fullt sjå med bemanningen.

Men den mest påtagliga faktorn är flyktingkrisen. Hittills i år har drygt 30 000 asylsökande barn kommit till Sverige - och tillströmningen ökar dramatiskt. Så huggsexan om lärarna har bara inletts, och risken för att behörighetsläget försämras är uppenbar.

-Nya faktorer påverkar förstås prognoserna, och behörigheten kan sjunka. Bristen på lärare i svenska som andraspråk är redan ett jätteproblem, säger Christina Sandström, enhetschef vid Skolverket.

SKL:s Per-Arne Andersson och den fristående skolexperten och författaren Per Kornhall förutser också fler obehöriga lärare om utvecklingen fortsätter.

-Det jag är rädd för är att lärarbristen blir så allvarlig att man börjar prata om att ta bort legitimationskravet. I vissa ämnen finns det inga behöriga lärare att få tag på, och då blir lagen i någon mening meningslös, säger Per Kornhall.

Hela grundskolan: 80 700 tjänstgörande lärare, varav 78 procent har lärarleg i minst ett av sina undervisningsämnen.

Kommunala skolor: 70 100 lärare, varav 80 procent har lärarleg.

Fristående skolor: 10 900 lärare, varav 63 procent har lärarleg.

Sameskolan (statlig): 30 lärare, varav 40 procent har lärarleg.

Statistiken baseras på utfärdade legitimationer till och med den 17 augusti i år, samkört med anställningsuppgifter från oktober 2014.

Modersmålslärare berörs inte av lagkravet på legitimation och är inte medräknade i statistiken.

Siffror på kommun- och skolnivå finns i Skolverkets databas Siris.

Källa: Skolverket

Skolorna (från förskola till gymnasieskola och komvux) behöver heltidsanställa 70 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger de närmaste fem åren, bedömde Skolverket i en prognos i juni.

Behovet är störst inom förskola och grundskola. I grundskolan är rekryteringsbehovet 25 000 heltidstjänster.

Skolverket beskrev siffrorna som alarmerande. Sedan dess har flyktingtillströmningen och den så kallade lågstadiesatsningen ytterligare ökat behovet.

Från och med detta läsår har endast legitimerade lärare rätt till fast tjänst och det är bara de som får sätta betyg.

Grundkravet för att få en lärarlegitimation är att ha en lärarexamen. Legitimationen visar lärarens behörighet, det vill säga vilka ämnen läraren har utbildning för.

Behörigheten och legitimationen kan byggas ut med kompletterande studier eller lång erfarenhet av undervisning i ett ämne. Bara yrkeserfarenhet fram till juli i år får räknas.

Lärare utan legitimation kan visstidsanställas upp till ett år i taget om det är brist på legitimerade lärare.

Källa: Skolverket

Kommuner med bästa respektive sämsta behörighetsläge 2014/15. Siffrorna omfattar alla lärare i respektive kommun, i kommunala och fristående skolor. Statistiken baseras på utfärdade legitimationer fram till 17 augusti i år, och var lärarna tjänstgjorde oktober i fjol.

ANNONS