Den bekämpningsfria potatisodlarens stora gissel heter bladmögel. De fruktade angreppen är skälet till att fritidslantbrukaren Lars Schale, 58, började experimentera med sina fröer.

– Känsliga potatis kan få bladmögel redan i början av juli. På riktigt tåliga, vanliga sorter kommer det kanske i slutet av samma månad. Men det här ståndet tog jag upp i september, bara några dagar innan det frös, och då var plantan fortfarande grön och fri från angrepp, säger Lars Schale.

Från jordkällaren hämtar han en sprucken gul plastskål som rymmer en sjundedel av andra årets skörd. Gula päror med röda inslag, ett arv från moderplantan Kalmar röd.– Kalmar röd är en gammal potatissort som inte förekommer alls i handeln. Jag fick den från Fobos lokalförening i Eksjö. Det är den sort som gett bäst skörd av alla tiotals sorter jag odlat. Tack vara bladmögelresistensen kan stånden växa så mycket längre.

Tåligast alltså, men inte läckrast. Det är där Gul mandel kommer in i bilden. Gul mandel, även kallat Norrlandsmandel, anses vara en av de godaste potatissorterna. Tyvärr trivs den bara i de bladmögelfria norra delarna av landet.

Hur väl Lars Schales korsning lyckas fånga den eftertraktade mandelsmaken visar sig inom kort.

– Fobo ska ha skördefest om två veckor. Då ska vi provsmaka för första gången. Jag vill att potatisen ska vara mjölig och torr, så att den suger åt sig mycket sås, säger han och ler skälmskt.

Lars Schale lade om till ekologisk odling utan konstgödsel och besprutningsmedel 1982. Samma år gick han med i Fobo, Förbundet organisk-biologisk odling. Nu är han ordförande i Laholm.

– Jag har funderat på att potatisen ska heta Fobo. Det är tack vare föreningen som jag fått mitt riktigt stora miljöintresse. Biologisk mångfald är viktigt. Sedan tycker jag att det är roligt att experimentera och prova nya grejor.

Målet är att sprida Fobo-potatisen bland småbrukare. På konventionella odlingar ökar användningen av kemiska bekämpningsmedel (se faktaruta).

– Det är mycket märkligt. Sverige har i många år jobbat med miljömål där giftfri miljö är en punkt. Ändå går det åt motsatt håll. Importen är stor av ekologiskt och därför måste fler svenska odlare ställa om, anser Lars Schale.