Tennisveckor i Båstad är inte bara sport. De har också blivit en självklar träffpunkt för gräddan inom svenskt näringsliv, en motsvarighet till politikernas Almedalen. Vad det betyder för varumärket Båstad, när ledande företag arrangerar seminarier med tung medial bevakning är lätt att inse.

Laholms välbesökta frukostmöten med dragplåster som Björn Hellberg och Lars Danielsson i all ära, men de spelar inte riktigt i samma division och bevakas inte av Dagens Industri som har ett team på plats i grannkommunen.

– Ensamma väger vi för lätt, konstaterar Ove Bengtsson.

Han vill bjuda in Båstad och Halmstad till dans kring Laholmsbukten. Bildligt talat.

– Havet förenar våra tre kommuner. Det är den grundläggande orsaken till att turisterna söker sig hit. Tillsammans kan vi göra Laholmsbukten till en superdestination.

Samarbete har inte precis varit ett laholmskt varumärke. Principen att själv är bästa dräng har länge varit vägledande.

– Men det håller inte längre. Själva är vi för små för att kunna göra vår stämma hörd på en global marknad och bygga ett starkt varumärke, resonerar Ove Bengtsson.

Hans idé bygger på att de tre kommunerna gemensamt ska göra något bra av det de har gemensamt, det vill säga havet, utan att förlora de egna specialiteterna eller guldäggen som han kallar dem.

– Genom att komplettera varandra kan vi bli riktigt starka. Det känns lite snuttifierat när varje kommun ska försöka göra sin stämma hörd i bruset.

För tio år sedan hade den här diskussionen varit omöjlig. Det fick Anne Kjellberg, då socialchef i Laholm och numera oppositionsråd (S) i Båstad erfara när hon försökte kratta manegen för ett turistsamarbete över kommungränsen. I dag är stämningsläget annorlunda.

– Ett stort evenemang i Båstad är också en tillgång för Laholm, påpekar Ove Bengtsson.

– Läget i dag är ett annat än för tio år sedan. Folk är mer aktiva på sin fritid. Det är också mycket mer slantar i systemet och fordras mer pengar om man ska synas.

Om det ska bli ett turistiskt samarbete måste det, understryker han, bygga för förtroende. Det är dags att kasta gammal ingrodd misstänksamhet över bord. Eller som Ove Bengtsson uttrycker det:

– Vi måste lägga ryggarna mot varandra för att lyckas.

Frågan är förstås om de två tungviktarna är villiga att dela med sig till lillebror. Jämförelsen är, ska det understrykas, inte Ove Bengtssons.

– Laholm har också något unikt att tillföra.

– Frågan har informellt redan diskuterats, både politiskt och bland tjänstemännen. Nu är det tid att göra verkstad av pratandet.