Hittills har man trott att det handlat om ensamma, kringvandrande individer. Men Svend Nielsen är av en annan uppåfattning. Han menar att det finns tecken som tyder på att det skett en familjebildning någonstans i kommunen.

– Vid ett par tillfällen har jag sett två lodjur tillsammas. Första gången var för några år sedan. Jag kom körande med traktor och fick syn på ett stort och ett litet lodjur, förmodligen en hona med unge. De satt uppe på en liten kulle som jag schaktat upp i kanten av en beteshage intill skogen. De försvann när jag var ungefär 80 meter från dem, berättar han.

De andra iakttagelserna är av senare datum. En vinterdag låg det ett ensamt lodjur i snön på samma kulle och i höstas fick Svend Nielsen syn på två vuxna lodjur i närheten.

– De var inte specioellt rädda av sig. Av deras beteende fick jag intrycket att den ena var en hona som löpte. Det är möjligt att lodjurens intresse för platsen har att göra med att den korsas av en välanvänd viltstig, säger Svend Nielsen.

Länsstyrelsens rovdjursspårare Tommy Berglund tycker att iakttagelserna är intressanta. Berglund påpekar ett par felaktigheter i onsdagens artikel, dels att lodjur bara äter varmt, färskt kött, dels uppgifterna om revirens storlek. Erfarenheter från lodjur som försetts med radiopejl visar att honornas revir är 30 000 - 40 000 hektar stora medan hanarna behöver dubbelt så mycket plats.