Vildsvinen har under flera år spridit sig med fart inte minst i Skåne och Halland där deras närvaro skapat debatt och kontroverser. Många jägare ser vildsvinen som ett nytt spännande inslag medan lantbrukare brukar framhålla de skador som djuren gör på markerna.

Enligt lantbrukaren Karl-Erik Axelsson försvinner årligen så mycket som 90 procent av hans skörd på grund av vildsvinens härjningar.

– Det de inte äter upp trampar de ner. Det räcker inte att det finns jägare i området för de kanske skjuter en gris på tio och inte alltid rätt gris heller och så fortsätter de att föröka sig, säger han uppgivet.

Viss kritik vill Karl-Erik Axelsson rikta direkt till jägare som lägger ut mat till vildsvinen för att just få en stor stam att jaga på sina marker.

– Det är inte ens alltid som jägarna bor här själva. De arrenderar dyr jaktmark och vill ha mycket jakt för pengarna. Sen ser de inte skadan djuren för med sig för oss som bor här, säger han.

Karl-Erik Axelsson är vid det här laget så desperat att han lagt fram egna förslag på hur man ska bli av med problemet.

– Det räcker inte att skjuta dem på vanlig jakt. Mitt förslag är att man kontaktar militären och låter dem skjuta dem vid en åtel i skogen. Det är maskingevär som behövs så att man får död på allihop i flocken och inte bara enstaka djur.

Bruno Granath i Unnaryd är själv jägare och lantbrukare. Han förstår Karl-Erik Axelssons frustration, men tycker man ska prova en rad andra åtgärder i första hand.

– Vildsvin föredrar åkrar och betesvallar med till exempel kvickrot. Får man bort den är man en bit på väg. En ren fin vall drar inte så mycket vildsvin, säger han.

Vissa markägare har försökt lösa problemet genom att hägna in med elstängsel vilket dock kräver mycket passning och underhåll.

Kjell-Åke Källén, kommungruppsordförande i LRF, vill se någon slags samsyn mellan lantbrukare och jägare kring vildsvinsfrågan.

– Man måste se till att populationen inte går överstyr. Det bästa är att hålla de äldre suggorna vid liv och skjuta av de yngre grisarna. Problemet är att grisar är ute nattetid då ingen har tid att jaga.

Problemet blir än mer ekonomiskt svårt om man räknar in att betesmarker med EU-stöd fråntas stödet om grisarna varit där och bökat sönder.

Karl-Erik Axelsson har i dagarna skickat en räkning till jordbruksdepartementet på uteblivna spannmålsintäkter för 45 900 kronor, 60 timmars extraarbete på vallen för 11 400 kronor samt 15 000 kronor för tre års psykiskt lidande.

– Jag vill att politikerna i Stockholm tar det här på allvar och tänker igenom problemet en gång för alla, säger han.